TYST MIN MUN SÅ FÅR DU SOCKER

Styrelsen i Lunds energi bestod fram till alldeles nyligen av 17 män och en kvinna. Britt-Marie Lundqvist, s, var fram till i tisdags den enda folkvalda kvinnan. Då valde hon att avgå efter att i måndagens Sydsvenskan ha kallat sina manliga kollegor för ”dinosauriegubbar” och företaget för en ”dinosaurieorganisation”.
Reaktionerna har varit blandade. Från de egna leden hörs positiva röster medan exempelvis Christer Wallström, fp, via e-post bad Britt-Marie Lundqvist att be om ursäkt eller avgå. Reaktionerna på uttalandet visar på en insiktslöshet om det rådande kvinnoförtrycket som i det närmaste når sin höjdpunkt i kommentaren i Sydsvenskan om att ” det hade blivit ett fasligt liv om en man hade kallat en kvinna något liknande” .
På detta kommer vi troligen aldrig få svar. Inte inom en snar framtid i alla fall. Med tanke på hur könsfördelningen i bolagsstyrelserna ser ut runt om i landet är sannolikheten för att motsvarande situation skulle inträffa för en man obefintlig. Nu tycker herr Wallström att det ä tråkigt att hon lämnar sin post. ” Det behövs kvinnor i alla styrelser och nämnder” säger Wallström med brasklappen att det dock inte är så bra för arbetsklimatet om hon har den uppfattningen om att de är dinosauriegubbar. Än en gång visar han på sin närmast totala insiktslöshet. Trots att diskussionerna har pågått i flera dagar, både i lokalmedia och nu även i rikspress, har han inte tagit sig tid att fundera över roten till uttalandet. Problemet är inte att hon kallar dem för dinosauriegubbar. Problemet ligger i varför hon gör det.
Den patriarkala strukturen som finns, inte bara i styrelsen för lunds energi, utan i alla samhällets delar. Värderingar och normer som formar vårt sätt att leva och verka både privat och politiskt. Normer och värderingar som resulterar i orättvisor och ger kvinnor mindre utrymme och makt. Herr Wallström tycker att det hade varit bättre om hon hade bett om ursäkt och stannat kvar enligt devisen, ”tyst min mun så får du socker”.

Jag tycker att uttalandet hon har gjort är något av det bästa jag har hört på länge i svensk politik. Det är på tiden att någon vågar säga som det är. Jag tycker i och för sig att det är synd att Britt-Marie lämnar styrelsen för lunds energi. Svensk politik behöver nämligen starka politiker som vågar säga vad de tycker och tänker.