fredag, september 28, 2012

Studiebsöksdax

Idag var jag på studiebesök på Råby Gård. Vi möttes av engagerad personal som berättade om verksamheten och framtidsplanerna för projektet.  Verksamheten där riktar sig till personer med oklar arbetsförmåga som behöver stöd och träning på väg mot egen försörjning. De personer som deltar i rehabiliteringsprojektet är mellan 18-40 år och har någon form av psykisk eller annan ”problembild” som hindrar dem från att delta i samhället på samma sätt som alla andra. Personerna får arbetsträning, samhällsorientering, social träning, friskvård, hjälp med kontakter med myndigheter och sjukvård och mycket annat. Tanken är att personerna sedan ska kunna bli mer självständiga och hantera de krav som det vanliga arbetslivet och livet ställer på oss alla. En bra och nödvändig verksamhet som gav ett bra avslut på en lång arbetsvecka.

torsdag, september 27, 2012

SSU kräver rätt till billig hyresrätt

På väg in till kvällens kommunfullmäktige möttes vi ledamöter av SSU, ett tält, ett pappershöghus och en banderoll med texten ”vår stad vår rätt, rätt till billig hyresrätt”.
Den fullmäktigeledmot som ville fick passera igenom tältet för att komma in i stadshallen. Det ryktas om att vår gruppledare, Monica, kunde gå raklång genom tältet, själv fick jag böja något på nacken.

Bostadsbristen i Lund är ett faktum och bristen på lediga hyresrätter gör att många inte kan bosätta sig i Lund eller får vänta i mång a år innan de kan få ett kontrakt på en lägenhet. För många är inte heller en bostadsrätt ett alternativ eftersom prisnivån är hög precis som det finns en brist på billiga hyresrätter vilket givetvis främst går ut över de med lägre inkomster, ungdomar som ska få sitt första boende och studenter. Jag håller med SSU om att det behöver byggas fler billiga hyresrätter. Så köp mark och se till att hyresbolagen sedan kan sätta spaden i marken!








tisdag, september 25, 2012

Borgerlig jämställdhetspolitik

”De åtgärder som vidtagits för att motverka långvarig sjukfrånvaro har även de bidragit till ökad jämställdhet, eftersom kvinnor historiskt har varit överrepresenterade inom sjukförsäkringen. Framför allt slogs fler kvinnor än män ut från arbetsmarknaden via förtidspension, eller sjukersättning som det numera heter. Inflödet till sjukersättningen har sjunkit dramatiskt och är nu på samma nivå för kvinnor som för män. Detta kan på sikt komma att få betydande effekter på den ekonomiska jämställdheten”.


Texten kommer från bilaga fyra i budgeten. Det verkar som om regeringen verkligen menar att färre kvinnor kan få sjukersättning, eller det som i dagligt tal kallas förtidspension, är en seger för jämställdheten. Självklart är det så att när möjligheten till ersättning begränsas kraftigt så kommer också antalet som får ersättningen att minska dramatiskt. Det krävs ingen större begåvning för att inse det. Och visst är det så att fler kvinnor än män var förtidspensionerade och långtidssjukskrivna.
Vän av ordning måste dock fråga sig om det är så att dessa kvinnor blir friskare för att ersättningen försvinner för dem? För hur skulle ett minskat antal som får sjukersättning annars gagna den ekonomiska jämställdheten?

Lite våghalsigt kanske, men kan man inte tänka sig att det var själva sjukdomen som tog bort arbetsförmågan? Att sjukdomen inte försvinner för att ersättnigen gör det – och att detta också syns i att fler människor tvingas få ekonomiskt bistånd till sin försörjning. Att inflödet till sjukersättningen har sjunkit och är på samma nivå för kvinnor som för män beror snarare på att möjligheten att få ersättning beskurits kraftigt. En inte helt orimlig slutsats är då att fler kvinnor än män bir utan ekonomiskt ersättning trots sjukdom.

Det kan givetvis få betydande effekter på den ekonomiska jämställdheten – men hur det gynnar ökad jämlikhet är åtminstone inte jag kroppad att begripa.



torsdag, september 20, 2012

Bågen som aldrig spändes

” Det är skönare att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge”.
Orden är Werner von Heidenstams och innebörden är, fritt tolkat, att det är bättre att visa handlingskraft och ha höga ambitioner än att inte våga, eller strunta i, att försöka.
Kultursektorn, fritidsverksamheten och idrotten har tvingats till stora nedskärningar sedan borgarnas valseger 2006. Och mer ska visst skäras ner om man ska tro att borgarnas budgetförslag går igenom på nämnden ikväll.

Verksamhetsbidragen för bildningsförbunden behöver t.ex. ett tillskott på 600 000 för att komma upp i 2011 års nivå, och då skriver ni trots allt 2013 på den budget som beslutas ikväll. Fler exempel är att det behövs tillräckligt verksamhetsstöd till Kulturmejeriet, underhåll av idrottsplatser, stöd till lovverksamhet, Lunds- ungdoms och hemgård, utvecklande av friluftsbaden, föreningsstöd för barn och unga, påbörjande av projekten med ett nytt ridhus och en skate- och aktivitetspark för att nämna några. Skateparken som det i diskussionerna i fullmäktige lät som om den var mer eller mindre på gång – när blir det av? Eller det ständigt diskuterade ridhuset som börjar bli som Godot – ni vet han som de där smågrälande männen stod på någon väg vid något träd och väntade på i den där Becketpjäsen. Han som inte dök upp där trots all väntan. Låt oss hoppas att det inte blir med ridhuset som med Godot. Att den som vill ska ges möjlighet att utveckla sitt kultur- eller idrottsintresse berikar inte bara den enskilde, utan hela samhället. Kultur är allas angelägenhet och därför måste så många som möjligt kunna delta.

Men den föreslagna budgeten ger en sådan tajt kostym att det är frågan om det ens finns någon sträng kvar att spänna på bågen. Det blev väl för dyrt för stunden.



tisdag, september 11, 2012

Hur är det på insidan?

De senaste dagarna har diskussionerna gått varma efter att ansvariga politiker i Region Skåne blev nekade att diskutera med personalen hur situationen på deras arbetsplats såg ut. Det finns flera skäl till att det är ett stort problem. Att sätta munkavel på personalen gagnar inte någon. Som medborgare har man för det mesta ett intresse av att få reda på om det är något som är på tok inom sjukvården och som personal kan man också ha ett behov av att få tala om hur verksamheten fungerar (vilket man dessutom har rätt till i det här landet) .


Som beslutsfattare i en politiskt styrd organisation är givetvis insyn i verksamheten och en kontakt med de anställda ett sätt att få en bra grund för sina beslut. Att som ansvarig politiker inte få träffa personalen för att få deras syn på hur det fungerar ”på golvet” är inte bara viktigt för att politikern ska få en bra bild av verksamheten – det är på sätt och vis också ett ansvar som ligger hos politikerna att hålla sig uppdaterade och ha en kontakt med personer i verksamheterna. Kontakter mellan anställda och politiker borde snarare uppmuntras, inte motverkas. Vi bestämde oss för att ta ett initiativ till dialog och begav oss därför i morse till Skånes universitetssjukhus i Lund. På plats delade vi ut flygblad med en uppmuntran om att höra av sig till oss socialdemokrater med åsikter och beskrivningar från arbetsplatsen. Jag hoppas på att många hör av sig.



Flygbladen

måndag, september 10, 2012

Försörjningsstödet ökar när politiken smiter ifrån sitt ansvar

I Sydsvenska dagbladet den 21 augusti kunde vi läsa om att kostnaderna för försörjningsstöd i Lunds kommun har nått rekordnivåer. Inte sedan nittiotalskrisen har så många hushåll och personer varit beroende av pengar från socialförvaltningen för sin försörjning i Lunds kommun. Att tvingas leva på försörjningsstöd är ofta påfrestande. Varje utgift blir en prioritering och vardagens kostnader, till exempel mat, fritidsaktiviteter och nöjen beskärs kraftigt för den som lever med en inkomst på existensminimum.

I artikeln i Sydsvenskan förklaras det ökade antalet försörjningsstödsberoende med det osäkra ekonomiska läget. Ännu en gång får vi ett vittnesmål om hur den internationella ekonomin är orsak till allt snålare samhälleliga förhållanden i Sverige och i svenska kommuner. Givetvis resulterar den internationella krisen i fler arbetslösa och en minskad sysselsättning samt att företag läggs ner och en allmän räddhågsenhet råder.
Men den ökade mängden människor som tvingas till försörjningsstöd är också en direkt följd av det allt hårdare och kallare politiska landskap som Sverige har förvandlats till sedan valet 2006. Genom en politik som gör det svårare och tuffare att vara arbetslös och som minskar ersättningsnivåerna i A-kassa och sjukersättning blir nöden större och fler människor tvingas som en sista utväg söka försörjningsstöd. Att regeringen sedan kombinerar en tuffare politik mot de arbetslösa och sjuka med att inte vidta tillräckliga åtgärder för att skapa fler jobb och minska arbetslösheten gör inte saken bättre. Att lägga fler bördor på den som blivit av med sitt jobb skapar nämligen inte fler arbetstillfällen eller ökad sysselsättning. Det är ju knappast de enskilda personerna som har skapat den höga arbetslösheten. Att då tro att allt löser sig genom någon ”hungriga vargar jagar bäst” filosofi är både beklagligt och fel väg att gå.
Det staten och regeringen i själva verket gör är att föra över enorma kostnader på Sveriges kommuner i form av ökade försörjningsstöd. Det enda rimliga vore att Lunds kommun skickade en faktura till Regeringskansliet för att på detta sätt uppmärksamma hur hårdare krav och en obefintlig jobbpolitik skapar ökade kostnader.

Anna-Lena Hogerud, oppositionsråd (s) Lunds kommun

Peter Fransson, gruppledare (s) Socialnämnden i Lunds kommun





Publicerad i Sydsvenskan den 8 september 2012