tisdag, maj 08, 2007

Strejken i LKAB

Det är drygt 40 år sen media senast fylldes av rapporter om vild strejk vid LKAB i Malmfälten. Som uppvuxen Kirunabo och tidigare underjordsarbetande LKAB-anställd (om än bara över en sommar) känner jag givetvis att jag måste kommentera detta.

Strejken kallas av vissa en lyxstrejk, 4000 kr mer i månaden för en grovarbetare sticker i ögonen. Hade det handlat om 4000 kr mer i månaden för någon som bär kostym och slips i arbetet hade det inte ens uppmärksammats. Jag påstår inte att gruvarbetarna har låg lön, en skiftarbetare under jord tjänar idag ca 27 000 kr i månaden om man räknar in OB- och underjordstillägg. När jag sommarjobbade under jord räknades jag till Metall (jag är f.ö. fortfarande med i Gruvtolvan) och då jag jobbade mycket övertid kunde lönen t.o.m. bli högre än så. Mina arbetskamrater som räknades till TCO:s kollektivavtal (även de under jord) kom inte i närheten av den lönen och då representerar TCO ingen låglönebranch. Jag ska alltså inte ens försöka påstå att gruvarbetarna har låg inkomst. Deras löner hjälpte till att ge Kiruna en medelinkomst på 229 870 kr år 2005. Detta är den klart högsta medelinkomsten i Norrbottens län, och förutom några enstaka kommuner ligger Kiruna i topp även om man jämför med övriga Sverige. Strejken handlar därför inte om att gruvarbetarna har låg lön. Strejken handlar om huruvida de har tillräckligt hög lön.

Att jobba i en gruva, hur modern den än må vara, är inte som att sitta på ett kontor och göra "buissness". Det finns betydande risker. Ras inträffar regelbundet och speciellt skrotarna, betongarbetarna och laddarna är utsatta. Skrotare är de som har till uppgift att få ner lösa stenblock från tak och väggar i de nya orterna (tunnlarna) och det säger sig själv att det inte är riskfritt att peta på flera ton tunga stenblock som hänger löst i taket, även om du sitter inne i en förarkabin. Rasar en hel gång in har du små utsikter att överleva även om förarhytten står emot raset, innan du grävs fram är luften slut (denna risk finns givetvis även för borrarna och lastarna, även de stör ju bergets viloläge). Skrotare måste dessutom ofta lämna fordonet och för hand använda järnspett. Det är heller inte ovanligt att nya stenblock börjat lossna efter att skrotarna lämnat orten, därför utsätts även betongarbetarna för en risk, även dessa måste ofta lämna sitt fordon när de täcker de nyskrotade gruvgångarna med betong för att försvåra ras. Laddarna, d.v.s. de som fyller borrhålen med sprängämne är i samma situation, betongarmeringen hindrar mindre block från att falla men lossnar ett stort block kan armeringen inte rädda dem där de står och arbetar utan annat skydd än sin hjälm.

Dödsolyckor sker med något års mellanrum i gruvan och däremellan sker andra allvarliga olyckor. Min arbetsledare hade t.ex. överlevt att få ett stenblock tungt som en bil över sig. Han krossadde ben i hela kroppen men överlevde, om än med kronisk smärta. Senast den 22 december 2006 dödades en gruvarbetare i Kiruna av en fallande sten (läs mer i denna artikel från NSD). Uppdrag Granskning tog nyligen upp detta då olyckan föregåtts av ett brev till bolaget där arbetarna varnade för att en ny arbetsmetod var livsfarlig (läs mer i denna artikel från SR). Risken för en brand i gångarna ovanför dig är också något man tänker på när man är under jord - Malmbergsgruvan fick exempelvis utrymmas p.g.a kraftig rökutveckling den 3 augusti 2006 (På Newsdesk kan du läsa LKAB:s pressmedelande). I början på nittiotalet inträffade också en omtalad brand i LKAB:s Kirunagruva där kraftig rökutveckling stängde in flera gruvarbetare under jord i flera timmar tills räddningen kunde nå fram.

Det handlar alltså inte om att gruvarbetarna har låg lön. Det handlar om att de ombeds riskera sina liv varje gång de beger sig under jord. Detta i ett bolag med miljardvinster (5 miljarde år 2005 enligt Dagens Industri) och med en ledning som tidigare inte tvekat att ge sig själva stora bonusar och fallskärmar. De har tidigare tystat kritiken mot sina egna löner med pengaregn över arbetarna, varför inte nu också? Toppchefer tar aldrig sitt ansvar för lönebildningen och inflationstakten i samhället, varför ska det alltid vara de vanliga anställda som håller nere sina krav?

3 kommentarer:

Christoffer Willenfort sa...

innan du kommer med påståenden om hur farligt det är i gruvor så skulle jag rekomendera en läsning av detta: http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/STAT2007_02.pdf

Det fins andra brancher som är MYCKET farligare än gruvor

Andreas sa...

Då kanske de också skulle kräva högre lön...

Anonym sa...

Hmm.Vad är det för olyckor då?En gruvarbetare krossar ett knä en svetsare kanske får en svetsloppa i brallan..Ser du sklillnaden?