Socialdemokraterna har i Sverige länge slagits mot den borgerliga tanken på författningsdomstolar. Man menar att det är folkvalda som skall ha det sista ordet i en demokrati. Det är en klok idé, för erfarenheterna från till exempel den amerikanska Högsta Domstolen förskräcker. Den juridiska aspekten angående nya lagars och bestämmelsers överensstämmande med grundlagen kontrolleras i Sverige av Riksrevisionen och Lagrådet. Med dessa instanser känner jag mig trygg.
EU-medlemskapet har inneburit en uppluckring av denna ordning. EG-domstolen är därmed en maktfaktor att räkna med, och dess intressen ligger inte i något annat än ett försvar av de i många stycken nyliberala EU-fördragen, vilka står över svensk lagstiftning och svenska politiska beslut. Domstolens beslut idag att tillåta nätimport av sprit (läs även här) borde vara en tankeställare för alla dem som fortsätter blunda för detta faktum.
Demokratin skall genomsyra hela samhället, heter det i mitt partis program. Jag har aldrig lyckats förstå varför så många av mina partikamrater är beredda att göra våld mot den principen så fort det handlar om EU.
4 kommentarer:
Vem ska vakta väktarna? Det behövs en grundlagsprövning av vad lagstiftarna gör.
Ta två exempel där det gick helt snett:
Vänsterns införande av kommunla skatteutjämning. Det första förslaget fick dras tillbaka därför att det uppenbart strd mot grundlagen. Då kom vänstern med ett nytt förslag som lagrådet sa bara stred mot grundlagen, det gick igenom även om det stred mot grundlagen.
Alliansen:
Lagrådet underkännde helt förarbetan till utförsäljningen av de statliga företagen, men det stred mot grundlagen men inte uppenbart.
Det behövs mer lagprövning inte mindre. Politiker ska följa grundlagen och majoriteter ska inte kunna förtrycka minoriteter just därför behövs det en bromskloss i form av en författningsdomstol.
Naturligtvis är den borgerliga regeringens tilltag vad gäller utförsäljningen av de statliga bolagen oanständigt. Självklart skall man följa grundlagen. Problemet är att en författningsdomstol inte på något sätt är opolitisk. Dess ledamöter påverkas av sina egna åsikter och värderingar. Men till skillnad från riksdagsledamöter kan de inte röstas bort.
Författningsdomstolen i exempelvis Tyskland fungerar dock bra. Jag ser inget principiellt problem med att det är en dostol istället för jurister i lagrådet.
Däremot finns det inget behov av det i Sverige.
Naturligtvis finns det såväl för- som nackdelar. Jag bör kanske också lägga till att ärendet ifråga redan är avgjort i domstol. Den svenska Högsta Domstolen yttrade sig i frågan. Min kritik består i att ifall den funnit nätimport OK hade riksdagen (d.v.s. de folkvalda) kunnat ändra lagen. Men folkvalda har inget inflytande över EU-fördragen.
Skicka en kommentar