Vänsterpartiet är sedan 2003-2004 hårt ansatt av attacker från svensk, därmed borgerlig, press. Man drar sig snart inte för någonting. Felcitat och medvetna vantolkningar blandas med rena fantasier. För den oinvigde kanske det förvånar att en socialdemokrat går i försvar för vänsterpartiet. Det finns en mycket enkel anledning: angreppen på vänsterpartiet är i grund och botten ett övergrepp på vänstern som helhet. ”Nu är det fult att va’ kommunist och snart är det fult att va’ sosse”, sjöng Björn Afzelius och fick på grund av högermedia så rätt. Dagens nyheter har givit sig den på att vänstern i vid bemärkelse skall krossas, och man har börjat offensiven mot den parlamentariska, och starkaste, delen av det till vänster om socialdemokratin. Genom att utmåla denna som någon slags gammal-leninistisk sekt söker man begränsa vänstersocialdemokrater som annars skulle hota med att söka sig till Ohly om Sahlin drar iväg alltför långt högerut.
Tro dock inte att Dagens nyheter nöjer sig med detta. Efter kanonaden mot vänsterpartiet kommer tidningen och andra att vända sig mot socialdemokratins vänsterfalang. Tecknen på detta finns där redan; man är snäll mot Sahlin men elak mot Ulvskog, man berömmer Astudillo men förlöjligar Wibe.
I en artikel i Dagens nyheter från den femte juni tar sig fantasierna uttryck; man anklagar Lars Ohly för dennes ”grumliga demokratisyn” och anför samma skäl (motstånd mot privatiseringen av de gemensamma företagen och erkännandet av Hugo Chavez som demokrat) som de förvillade miljöpartisterna gjorde i sitt tragikomiska angrepp på vänstern för några månader sedan. Jag har samma kommentar nu som då:
”Det är inte Ohly, utan högern, i sitt motstånd mot social och ekonomisk demokrati, som borde ställas till svars för bristande demokratientusiasm. Och visst är också privatiseringen av företag vi gemensamt äger, för att de bedriver en verksamhet som är central för samhället (energi) eller för att de tillhandahåller någonting (sprit) som kan vara skadligt och därför måste begränsas, en avdemokratisering, en politikens reträtt gentemot marknaden.”
Jag är socialist och sympatiserar således generellt med vänsterns och socialdemokratins gemensamma ideal – om politisk, social och ekonomisk demokrati, om frihet, jämlikhet och solidaritet. Därför är det så oerhört provocerande att Ohly och hans partikamrater får betala ett så högt pris för att de snart är de enda som i den svenska riksdagen alltjämt står upp för sina värderingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar