Nej, Andreas - Jag håller inte med dig!

Andreas skriver i ett tidigare inlägg att han kommer att sakna Göran Persson. Jag instämmer inte i Andreas känsla, utan tycker att det ska bli skönt med nyare fläktar i partiet. Om Mona blir bra eller inte, det återstår att se... men även om jag haft mina tveksamheter vad gäller henne, kan jag inte säga att jag tillhört Perssons största fangrupp heller. Kanske var det så att han gjorde det som måste göras under krisen på 90-talet, men det innebär inte att jag för fem öre gillade det som behövde göras. Då krisen var över var de eventuellt nödvändiga åtgärderna inte längre önskvärda, men ändå verkade landet fortsätta drivas i krisläge. Ekonomin omfördelades inte till de svagas fördel, de som fått gå från offentlig sektor på grund av resursbrist återanställdes inte och företagens enorma vinster sponsrades av de pengar som borde gått till bättre behövande. Detta är en politik som jag inte kommer att sakna, och som jag verkligen hoppas inte kommer att fortsätta.

Jag kommer inte heller att sakna den elitistiska organisation vi haft inom partiet - denna kan väl bli väldigt svår att sakna främst med tanke på att den troligtvis kommer att leva kvar, ta bara det faktum att vår nya ledare faktiskt inte är vald i ordets rätta bemärkelse. Men vi kan ju alltid hoppas att Mona kommer att bli lite bättre på att lyssna och att hon kommer att driva gräsrötternas politiska vilja framåt. För jag kommer definitivt inte sakna partiledare Görans uttalanden i samband med förra kongressen- ni vet när han gick ut redan innan partisterna hade fått säga sitt och talade om att han minsann inte behövde driva alla de frågor som partiet beslutat om. Det är en mentalitet som jag definitivt inte kommer att sakna.

Så välkommen Mona! Jag hoppas att du tar ditt förtroende på allvar. Jag hoppas att du inte bara faller in i den långa skaran av manliga partiledare och blir ytterligare en av de patriarkala jävlarna. Nej Mona, jag hoppas att du blir riktigt jäkla bra, och att du lyssnar!