Den socialdemokratiska modellen

Idag har jag betalat in min medlemsavgift till "Socialdemokratiska EU-kritiker". Jag har länge varit kritisk till EU men gick inte med i ovan nämnda förening förrän partiets och LO:s katastrofala och oideologiska tystnad kring Vaxholmsdomen.

Jag insåg då att det börjar bli bråttom nu. Ledande politiker i Sverige och utomlands har givit sig den på att Lissabonfördraget, den ompaketerade EU-konstitutionen, skall drivas igenom till vilket pris som helst. Tragiskt nog ingår vår egen partiledning i denna församling. Du kan hjälpa till att påverka den att börja slåss internationellt för den socialdemokratiska modellen. Gör det genom att, liksom jag, gå med i föreningen ovan. Du hittar alla uppgifter du behöver på hemsidan.

Välkommen!

Ett tips

Igår fick jag ett tips. En kvinna sa till mig att jag efter förlossningen skulle försöka få med mig några blöjor hem från sjukhuset, så att jag slipper köpa (inte till barnet alltså, utan till mig själv). Hon tyckte också att jag skulle försöka få med mig några av sjukhusets nätaktiga underbyxor hem, för dem visste hon inte ens om man kunde köpa någonstans - och tydligen vill man väldigt gärna ha dem, för man kommer ju att vara lite öm i några dagar.

Jag inser att tipset var i all välmening, och det är säkert också ett mycket användbart tips. Men nu är jag rädd. Jätterädd. Fan vad läskigt allting blev, hur ska jag nu lyckas tänka på någonting annat de närmsta månaderna egentligen? Fan.

Gällivare kommuns svarta lista

Nordnytt rapporterade idag något som gör mig riktigt förbannad. Barnomsorgen i Gällivare kommun har satt i system att kringå lagen om anställningsskydd (LAS) genom att tvinga många av de som jobbar i verksamheten att gå med på arbetsavtal om visstidsanställning. De kan inte tacka nej till arbetserbjudandet för då stängs de av från a-kassan och på detta sätt undviker kommunen att den aktuella personalens tjänster omvandlas till tillsvidareanställningar enligt gällande regler.

Personalen behövs uppenbarligen i verksamheten då de varit anställda så länge att de närmar sig tidpunkten för att deras jobb omvandlas till fast anställning. Det allra mest upprörande i det hela är ändå att fackförbundet Kommunal fått tag på en lista som kommunen sammanställt med rubriken "Varning för konvertering", en lista med 17 namn. Kommunen har alltså gått så långt att de i praktiken har skapat en svart lista över folk de inte ska anställa! Skämmes ta mig f*n!

Clinton eller Obama?

På den republikanska sidan står det nu i pratiken klart att Arizonasenatorn John McCain avgår med segern. Han kommer att bli sitt partis presidentkandidat. Det är mycket ledsamt, därför att han är den av samtliga ursprungliga republikanska kandidater som har störst chanser att förhindra att Vita Huset blir demokratiskt. McCain har genomgånde i opinionsmätningarna klarat sig bättre mot Obama och Clinton än den kristna högerns namn, Mike Huckabee (som fortfarande vägrar att ge upp) och Mitt Romney.

Hos demokraterna pågår kampen ännu. Det är både spännande och oroväckande, för partiet har helt enkelt inte råd med en utdragen, känslosam och uppslitande strid - inte när man för första gången på mycket länge har chansen att definitivt sätta punkt för republikansk dominans, inte när motståndaren är den han är. Men ändå sker det: i Michigan och Florida diskuteras om primärvalen där skall göras om senare under våren (*), superdelegaterna kan olyckligt nog få en avgörande roll och i TV-reklam kritiserar nu Clinton och Obama öppet varandra.

Varför måste det alltid vara så här? Varför måste våndan bli som störst när det finns två bra (**) personer att välja mellan? När det istället borde ses som en stor tillgång? När bägge både på grund av sin politik och på grund av sin könstillhörighet respektive etnicitet utgör en milstolpe i amerikansk och världspolitisk historia? Det är faktiskt litet bittert.

För min egen del önskar jag Hillary Clinton i Ovala Rummet, men Barack Obama skall inte vara mer än ett hjärtslag därifrån.

----------------------------------------------------------------------------------
Under strecket kan noteras apropå opinionsmatchningar mellan möjliga presidentkandiater att den demokrat som i samtliga mätningar klarat sig bäst mot republikaner är John Edwards, som nu har givit upp. Trots att han av toppkandidaterna hade det tydligast klassbaserade vänsterprogrammet var det alltså han som ledde med bredast marginal över såväl McCain som Giuliani, Romney och Huckabee. Vad visar detta? Troligen och sorligt nog att det lönar sig att vara man och vit. Jag är mycket orolig för detta faktums konsekvens i början av november i år.


(*) Mot demokraternas nationella organisations vilja höll partiets Michigan- och Floridaavdelningar sina premiärval redan i januari. För detta straffades de med förbud att utse delegater. Clinton vann med tio procentenheter i Florida.
(**) "bra" med amerikanska mått mätt.

Dåligt rykte?

John Giacobbi, VD för nån advokatbyrå som nu hjälper en massa gamla artister som tydligen är missnöjda på att de inte kan leva på saker de gjorde när de var 20 att stämma Piratebay, menar att Piratebay ger Sverige dåligt internationellt rykte...

Jag vet inte riktigt, men jag tycker nog att Piratebay ger oss gott rykte precis på samma sätt som andra socialt revolutionära grejer vi gjort genom åren. Det där så kallade välfärdssamhället, med vård, skola, omsorg - allt handlar om att dela med sig och om att man ska få ta del av samhällets nödvändigheter vare sig man har ett välbetalt jobb eller inte. Den fildelningskultur som piratebay i det här fallet representerar borde enbart ses som någon sorts förlängd arm av detta samhälle - för visst måste väl även kultur ses som en samhällets nödvändighet?

Nej, det jag skulle säga borde ge Sverige dåligt rykte är den nedläggning av välfärds-och-dela-med-sig-samhället som både den nuvarande och den förra regeringen ägnat sig åt. Att vara på väg mot någonting som är bra, för att sedan rusta ned allt som ledde mot målet på grund av någonting som man lite underligt kallar för "valfrihet".

Så nu måste jag "välja" att betala för mitt kulturintag, annars är jag brottsling. Nu måste jag "välja" att placera mina barn i en skola som ligger obekvämt långt borta om jag vill ge dem en utbildning värd namnet; detta för att vi tydligen inte ska satsa på att ALLA skolor ska vara bra längre. Undrar just hur länge det dröjer innan jag blir så illa tvungen att "välja" att inte gå till doktorn då jag är sjuk eftersom jag inte har råd med det?

Att piratebay skulle ge Sverige dåligt rykte? Pytt, säger jag. Det enda sättet de skulle ge oss dåligt rykte på, det är genom att påminna världen om att vi som land en gång var på väg mot någonting bra, och nu har avvikit från den vägen. (Och för övrigt - eftersom vi avvikit från den fina vägen - så är det väl inte längre vi som står som värdar till den fina webtjänst som Piratebay erbjuder.)

Borgarnas guld och gröna skogar

Idag kan vi läsa om de senaste prognoserna för arbetsmarknaden. Istället för alla de där jobben som borgarna utlovat före valet ser vi nu att arbetslösheten kommer att stiga, och det är framför allt de unga som kommer att drabbas...

Som om det inte vore jobbigt nog med att faktiskt hitta ett jobb för oss lite yngre - vi har dessutom inte hunnit få all den där grundtryggheten som man behöver för att klara sig utan ett jobb, studerandevillkoret är borta - och så vidare, och så vidare.

Hur mycket ska behöva hända innan vi får en revolution i det här landet egentligen? Hur mycket ska borgarna behöva göra innan deras väljare ångrar sig så mycket att de reser sig upp och gör revolt?

Maharishin, musan, han som inspirerade massor.

Beatlarnas yogi avled igår kväll. 60-talsbandet spenderade massor med tid på yogins meditationscentra och tog mycket inspiration av det som skedde när de var där. Det var musik, både texter och det rent musikaliska. Det känns som om hela George Harrisons existens omskapades de där perioderna han spenderade i Indien.

Menmen. Maharishin var bara en människa. Han var gammal. Han skällde tydligen ut beatlarna för att de knarkade en massa, det var ju bra. Samtidigt visade han prov på att vara långt ifrån heligheten själv då han sägs ha gjort de kända musikerna mycket besvikna genom att friskt försöka få beatlarnas kvinnliga vänner i säng, som vilken annan kändishingst som helst.

Jobb-igt

Nu är jag trött på att jobba. Efter två och en halv vecka har jag redan tröttnat på all respektlöshet och allt drama.

Nu har jag precis fått besked om att jag ska driva två verksamheter från samma ställe. Problemet är att den första verksamheten inte får plats i den lokal där den andra nu ska knös in. Förmodligen kommer det att sluta med att jag får sätta mig på golvet ute i korridoren och ta fram layoutförslag och jobba med bilder.

Vadå? Vem bryr sig om ifall jag gör ett bra jobb eller inte? Det är ju knappast så att det varit viktigt tidigare att göra ett bra jobb med infoarbetet på den här jävla enheten, så varför skulle man ge mig en möjlighet att göra det?

Politiserad religion. I Sverige?

Nu är en imamutbildning på gång i Sverige, sponsrad med offentliga medel. Att en yrkesutbildning sponsras av det offentliga är väl en sak, till och med ganska naturligt. Vad som ser lite mer onaturligt ut är Lars Leijonborgs klumpiga argumentation kring frågan: att om vi från offentligt håll står för utbildningen kan vi kväva de mer radikala strömningar som finns inom islam. Som om själva tanken med utbildningen är att staten ska sätta normen för hur islam ska se ut. Mycket underhållande.

Inte undra på att presstalesmannen för unga svenska muslimer kommenterar hela saken på det sätt han gör.

Höger eller vänster?

Jag mottog för några dagar sedan en fråga och en räcka påståenden av personen bakom bloggen ”Olssons tankar”. Eftersom han publicerade detta som kommentar till föregående inlägg på denna blogg har jag tagit mig friheten att här återge texten samt att bidra med det efterfrågade svaret.

Så här löd kommentaren:

”Du [Daniel] delar uppenbarligen in folk i höger och vänster, kan du definiera vad höger är! Är det att ha verkligheten som bas istället för ett partiprogram från 1920? Är det att förstå att vi som individer har andra krav på samhället och vår egen situation än på 70talet? Är det att tillåta elever att fritt välja skola? Är det att sätta dit kriminella och ta hänsyn till brottsoffrena istället för gärningsmännen, ja då är jag [Olsson] höger.”

Så här lyder mitt svar:

Höger och vänster är, min käre Olsson, elementära beteckningar. De är allmänt använda, och jag tror att du egentligen har större förståelse för dem än den du demonstrerar i din uppskruvade retorik. Jag skall svara på dina konkreta frågor – vill du ha en längre utläggning om höger- och vänsterbegreppet per se är du välkommen att fråga efter en sådan!

a) Det är inte så mycket höger att ha en korrekt verklighetssyn som att blunda för hur orättvis världen faktiskt är.

b) Det är alldeles utmärkt att människor får mer makt över samhället – fram för ekonomisk demokrati!

c) Ett utbildningsväsende präglat av marknadstänkande har visat sig vara dyrt, ineffektivt, pedagogiskt sämre och segregerande (*). Stora resurser går åt till marknadsföring istället för utveckling av verksamheten. Dessutom tar det bort själva kungstanken med socialdemokratisk utbildningspolitik – att alla skolor skall vara så bra att ingen behöver väljas bort.

d) Tron att brottsbekämpning bäst bedrivs genom att ensidigt sätta dit bovarna är tämligen enfaldig. Jag kan ställa mig bakom Gordon Browns paroll ”Tough on crime, tough on the causes of crime”, för det är ju en gång så att den kloke inte bara ser till nuet och låser in boven utan funderar på varför brotten överhuvudtaget begicks. Det är således vänster att inse att det kanske finns ett samband mellan att arbetarklassen både misshandlar och misshandlas mer och gör inbrott och utsätts för inbrott mer än medel- och överklassen och att mycket få maffiamedlemmar har en socialt och ekonomiskt ”välordnad” bakgrund. I sammanhanget rekommenderas varmt SVT:s program ”Debatt” från den 17 januari i år, som kan ses på SVT-play. Där framgår med all önskvärd tydlighet vikten av 1) satsningar för att minska kriminalitetens rekryteringsunderlag och 2) en god kriminalvård - inte vatten och bröd.

(*) Dyrt och ineffektivt därför att kommunerna tvingas hålla en överkapacitet och för att skolor läggs ned och startas i relativ rask takt; pedagogiskt sämre därför att andelen behöriga lärare är avsevärt lägre i privata än i kommunala skolor; segregerande därför att det har visat sig att det är i huvudsak medel- och överklassens barn som går till privata skolor och att resultaten från Stockholms stads fria skolval är så skrämmande tydliga.