fredag, juni 05, 2009

I dag segrade förnuftet tack vare starka insatser från Obama och Ulvskog

Visst var Ulvskog och övriga vänster bra i kvällens valdebatt, men dagens utan tvekan viktigaste prestation stod Barack Obama för. För en amerikansk president var talet om USA:s förhållande till "den muslimska världen" häpnadsväckande progressivt. Särskilt välkommet var det tydliga avståndstagandet från Västvärldens islamofobi och den folkrättsvidriga israeliska bosättarpolitiken. Obamas ord inger i sanning hopp och bara det är mycket värt. Men jag tror ändå att vi alla måste hjälpas åt för att se till att han minns och lever upp till de löften han gav - direkt eller indirekt.

Vad gäller den svenska valdebatten kan sägas följande:

Sören Wibe återvann nog en del väljare. Han var pedagogisk, saklig och skicklig. Som socialdemokratisk EU-kritiker menar jag också att han rätt i sak när han talar om socialdemokratins undfallenhet i fördragsfrågan. Jag kan också instämma i det bisarra att socialdemokrater ofta röstar för mer makt till EU, men att därifrån göra en stor sak av att vänstern och högern röstar lika är något annat. Jag är ledsen över att göra er besvikna, men det är faktiskt inte särskilt konstigt: inom alla folkvalda församlingar förekommer ofta värderingsneutrala rutinfrågor. EU-parlamentet är inget undantag. Dessutom skulle med stor sannolikhet samstämmigheten minska om endera block fick majoritet; som det är i dag går ofta de största grupperna ihop för att en majoritet ska kunna skapas. Det är i sig olyckligt men löses knappast av fler ledamöter från Junilistan. Det finns bra alternativ på vänstersidan om man är EU-kritiker. Jag uppmanar å det starkaste tidigare junilistansympatisörer att rösta på dem.

Bästa replik: Den mot Marit Paulsen om finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken, om finansmarknaderna och euron.

Marita Ulvskog var bra, tänd, laddad och ovanligt rapp i repliken. Det var riktigt roligt att se. Jag hade hoppats att hon hade kunnat komma med ett ännu bättre besked i fildelningsfrågan, men hennes bedömning att partiet är på väg att svänga kändes ändå skön. Ulvskog var rasande tydlig i arbetsrättsfrågan, men det hade varit tacknämligt om hon sällat sig till de socialdemokrater som krävde en garanti i fördraget. Då hade diskussionen varit över redan nu. Likväl kommer Marita Ulvskog och Anna Hedh att bli ett bra par i den socialdemokratiska gruppen. Anna Hedh är min kandidat, för hon har både i ord och handling visat sin sunda och kritiska EU-syn och listfemma behöver hon också kryssen bättre än Ulvskog. Rösta därför Hedh!

Bästa replik: Den mot Gunnar Hökmark i frågan om arbetsrätten - om att högern som oroar sig för omförhandling av utstationeringsdirektivet nog mest oroar sig för att de själva ska rösta nej till bra arbetsvillkoren. Näst bäst var repliken, mot högern som helhet, ifrågasättandet av värdet för vanliga människor av den borgerliga politiken att låta varje människa vara fri att sälja sin arbetskraft till så dåliga arbetstider, lönenivåer och arbetsmiljökrav som möjligt.

Eva-Britt Svensson glimrade till då och då men försvann ibland. Hon var bra i miljöfrågan och bra i fråga om fildelning men saknade ammunition i fråga om den ekonomiska politiken. Hennes svar blev väldigt abstrakt. Jag önskar Vänsterpartiet lycka till i EU-valet och jag hade gärna sett att de får behålla sina två mandat. Men så kommer nog inte att ske.

Bästa replik: Den om att hon som representant för folket också rimligen fattar beslut som är mest förankrade i folks vardag om hon också lever under ungefärligen samma ekonomiska villkor som folk i allmänhet.

Carl Schlyters röst har jag svårt för. Den stänker av överklass men orden den yttrar klingar desto bättre. Om Schlyter kunde kanske sägas att hans gröna dröm är röd. Så glad jag hade varit om hans åsikter hade varit alla miljöpartisters åsikter.

Bästa replik: Den mot högern i frågan om "vårdval Europa" - eller, som Schlyter sade, "vårdkaos Europa".

Gunnar Hökmark var som vanligt en mycket duglig socialdemokratisk [sic] valarbetare. Han är en ganska hyfsad debattör men går ibland bort sig i konstiga verbala irrgångar. Det var bedrövligt tråkigt att höra honom i arbetsrättsfrågan; anklagelserna mot vänstern om protektionism och rasism var synnerligen osakliga.

Bästa replik: Den mot Schlyter i miljödebatten, om höga krav med inga resultat.

Ella Bohlin skötte sig bra för att för första gången vara med i den här typen av debatter. Men på det stora hela var det mycket plattityder och syster duktig-attityder. Budskapet var i princip glass till alla barnen men marknaden ska nog sköta allt ändå, utom alkoholen.

Bästa replik: ? (Minns inte)

Lena Ek var sedvanligt osedvanligt provocerande. Jag har så otroligt svårt för hennes populism och osaklighet. Och där stannar jag.

Bästa replik: ? (Hon var tyst rätt länge i några sakfrågor; där tyckte jag att hon kom som bäst till sin rätt.)

Marit Paulsen var den borgerliga sidans vinnare. Hon var ganska påläst, som vanligt rapp i käften och pedagogisk samt någorlunda saklig. Jag kan inte begripa varför hon har gått och blivit folkpartist men jag kan förstå varför många vill rösta på henne.

Bästa replik: ? (Minns inte i skrivande stund, men hon hade ett par stycken som var riktigt bra.)


DN, DN, SvD, Ab, Ab, Ab, Exp, Exp

1 kommentar:

Erik Bengtsson sa...

Kul inlägg. Jag tyckte nog att Bohlin var sämst i debatten, mycket "syster duktig" som du skriver, arrogant och förnumstig på ett obehagligt sätt, mycket av osakliga angrepp på motståndare med en dryg ton. Jag reagerade nog likadant på Bohlin som du på Ek (som jag inte tänkte så mycket på, även om jag vanligtvis avskyr c mer än vad jag avskyr kd).