Det har nu gått två år sedan den borgerliga regeringen införde skattereduktion för så kallade hushållsnära tjänster. Den som köper sådana tjänster kan sedan dess reducera sin skatt med motsvarande upp till femtio procent av arbetskostnaden för dessa (upp till 50 000 kronor om året). Reduktionen kan göras för tjänster inom hela EU. Det betyder att den som äger skidstugor i Österrike eller strandvillor i Spanien kan få lägre skatt för tjänster som utförs där.
Skattereduktionen motiverades av borgarna med bland annat att det skulle ge mer tid och och fler jobb. Men tiden var inte tänkt till mer umgänge med familj och vänner utan för mer arbete (genom jobbskatteavdraget) och jobben var uppenbarligen tänkta att också hamna i hela EU. Nu kan svenska skattepengar betala grillning till beachpartyn på Costa del Sol, städning efter champagnefester på franska rivieran och snöskottning för after ski i Alperna.
Kritiken mot den borgerliga skattereduktionen har varit hård. Vi som motsatte oss den menade att den i praktiken bara skulle utnyttjas av dem som ändå hade haft råd utan reduktionen. Vi trodde inte heller att förslaget skulle ge några nya jobb att tala om. Vi stödde oss i vår kritik på utvärderingar från liknande försök i Danmark, Finland och Belgien som alla hade visat samma sak: det var de rika som använde reduktionen och särskilt många fler arbetstillfällen hade det inte blivit.
Vi kritiker menade också att det hade varit bättre, effektivare och rättvisare om pengarna i stället hade lagts i till exempel hemtjänsten, så att de som verkligen behöver men inte har råd skulle kunna få litet mer hjälp. Det hade varit rimligare att anställa fler undersköterskor och vårdbiträden som hade kunnat ge fler människor en värdigare vardag om samtidigt minskat stressen i omsorgen. Men det fick vi inget gehör för.
I slutet av maj i år presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) en analys av skattereduktionens konsekvenser. Dess titel, "Hushållsnära tjänster - mest för de rika", säger väl allt.
För det första: År 2007 utnytjade fyra procent av dem som tjänade mer än drygt 40 000 kronor i månaden (500 000 kr om året) skattereduktionen. Av dem som tjänade mindre än 25 000 kronor i månaden (300 000 kr om året) var motsvarande siffra bara tre promille (tre av tusen).
För det andra: För samma år, 2007, köptes skattereducerande tjänster för motsvarande ungefär 1000 heltidstjänster, men enligt SCB kan inte den siffran översättas till 1000 nya jobb - just därför att många som tidigare köpt tjänster vitt nu använder sig av skattereduktionen.
Slutsatsen då? Tja, vad tycks om Vad var det vi sade?!
Kommunaktuellt, Skatteverkets rapport
1 kommentar:
Under våren har vi haft en (vit) städfirma som har städat hemma hos oss 4 timmar i veckan. Det har gjort en stor skillnad för oss eftersom vi kan spendera mer tid mer barnen och det känns jätteskönt att hemmet i varje fall en gång per vecka känns fräscht - tidigare var det stundtals ganska snuskigt hemma tills vi ryckte upp oss när vi bjöd hem vänner.
Nope, vi hade ingen svart städtjänst innan. Det kändes inte rätt.
Jag tror att vi kommer att få se en viss ökning från dom med lägre inkomster nu när skattavdraget ges direkt när man köper tjänsten, har man små marginaler så är det också svårt att ligga ute med pengar och kan kännas jobbigt att jämka.
Ur ett privat perspektiv känns det här som en bra reform - vi får livet med två heltidsarbetande och två barn i tidig skolålder att funka bättre och samtidigt bidrar vi till att skapa arbetstillfällen.
Självklart köper dom med högre inkomster mer tjänster, men är inte det en bra sak att pengarna omsätts istället för att samlas på hög?
/Kalle
Skicka en kommentar