Öppet brev till Sahlin och Österberg

Mona Sahlin och Sven-Erik Österberg!

Ni är ordförande respektive riksdagsgruppsledare för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Tillsammans med Thomas Östros är ni de mäktigaste svenska politikerna, därför att oavsett om högern nu sitter vid makten, är ni också ledarna för den parlamentariska delen av arbetarrörelsen, som totalt har cirka två miljoner medlemmar. På era axlar vilar Sveriges framtid, folks väl och ve. Det är ett oerhört ansvar, ett ansvar som av flera av era företrädare har kunnat bära bara därför att de har haft sina värderingar kristallklara för sig. De har vetat när det var läge att kompromissa och när uppgörelser var oacceptabla. De, Tage Erlander, Ernst Wigforss och Olof Palme, var genuina socialdemokrater - förvisso inte i alla och inte i flera viktiga frågor; medvetenheten om att jämlikhet handlar om mer än klass har vuxit sedan deras tid, fast ännu är inte heller den på en acceptabel nivå. Det frånsäger emellertid inte på något vis er från plikten att kämpa för arbetets rätt mot kapitalet.

Idag kan vi läsa att du, Mona Sahlin, och du, Sven-Erik Österberg, kommer att trumfa igenom er personliga och obegripliga hållning att Lissabonfördraget skall ratificeras innan Claes Stråths utredning om konsekvenserna för fackföreningsrörelsen av EG-domstolens utslag i Vaxholms- och Rüffertmålen är klar. Inte för att utredningen är tillräcklig, inte på något sätt. Den berör bara påverkan på svensk lagstiftning, inte på europeisk. I dagsläget, på grund av ovan nämnda domar, vet ingen exakt hur arbetarrörelsen kommer att i framtiden kunna försvara arbetsvillkoren och lönerna. Fast varningstecknen finns där. Självaste EU-kommissionen, genom Margot Wallström, anser att EG-domstolens praxis inte på något sätt kommer att förändras bara för att Lissabonfördraget träder i kraft, och professorn i arbetsrätt vid Stockholms universitet, Ronnie Eklund, säger att de grundläggande friheterna fortfarande, med Lissabonfördraget som gällande författning, kommer att vara det "nålsöga" genom vilket alla grundläggande rättigheter så som strejk- och konflikträtt måste pressas.

Givet denna osäkerhet och två tunga rösters bedömning att Lissabonfördraget inte erbjuder den säkerhet som ni, Sahlin och Österberg, säger er eftersträva för strejkrätten är det alltså fullständigt ofattbart hur ni kan forcera fram en ratificering nu - före presentationen av Stråths utredning, innan ni ens vet hur svensk lagstiftning måste justeras och innan ni ens har kommit med egna förslag. Istället har ni mage att skylla på regeringen. Efter att ha tillkännagivit att partiet kommer att rösta "ja" när frågan kommer upp i riksdagen har ni bara en enda kommentar, yttrad av Österberg: "De rapporter vi har fått tyder på total passivitet från regeringens sida." Som om det vore en överraskning. Som om det inte säger sig självt att en högerregering tar alla chanser att försvaga facket. Som om inte högerns passivitet - om något - borde vara det som skulle ha fått er att tänka tanken att här ligger en hund begraven.

Ännu kan dock förnuftet segra. Gör halt och gör om. Stoppa ratificeringen. Ställ krav på att arbetsrätten skall vara till fullo utredd och garanterad innan ni trycker på ja-knapparna i riksdagen. Jag lovar att den dag det sker, den dagen kommer ni att få se en helt annan aktivitet hos den borgerliga regeringen. Ge inte högern frisedel i denna sak. Riskera inte att låta historiens dom falla över er två som de som en gång för alla krossade arbetsrätten och den svenska modellen. Just det. Er två. Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis ordförande och dess gruppledare i riksdagen.

PS Till er socialdemokratiska riksdagsledamöter som stred för en vettig politik. All heder till er - men inte än. Inte förrän ni visar det mått av integritet och den starka ideologiska förankring vi alla krävde av de liberala riksdagsledamöterna i FRA-frågan. Begär offentligt i riksdagen att frågan skjuts upp och om så inte blir fallet - rösta "nej" när beslutet skall tas.

Uppdatering: Fler kommentarer om beslutet finns på Aftonbladets ledare, samt på Morgan Johanssons, Calle Fridéns, Bo Widegrens och Jasenka Mauzer Åkerlunds med fleras bloggar.