Igår (9/10) sände Wanja Lundby-Wedin ut ett mycket viktigt pressmeddelande om arbetsrätten. Det drunknade tyvärr i kritiken om mittensamarbetet med miljöpartiet. Så här skrev hon:
"Idag har kommissionen och arbetsmarknadsministrarna från Sverige, Frankrike, Tyskland, Danmark och Luxemburg i ett forum om arbetstagares rättigheter och ekonomiska friheter deklarerat att de inte är villiga att agera för en förändring av utstationeringsdirektivet eller att aktivt stödja kravet på en social klausul."
Min fråga: Är hon verkligen förvånad?
Själv är jag inte ett dugg överraskad men däremot rejält skamsen - å LO:s och majoriteten i riksdagsgruppens vägnar. För igår på EU-toppmötet kom det ovedersägliga beviset på att vi som insett nödvändigheten av garantier/undantag för arbetsrätten hade rätt. Tandlösa, och förfärande nog från Sahlins sida motvilliga, krav genom att i en riksdagsmotion kräva att presentationen av Stråthutredningen görs innan ratificeringen duger inte. Motionen kan borgarna enkelt rösta ned och därför ljuger partiledningen om den skulle påstå att den gjort allt den kan.
Vad som behövs är istället kraft bakom orden. Ge besked om att det blir inget fördrag utan en garanterad arbetsrätt. Då kommer säkerligen Littorin och kommissionen att låta med annat ljud i skällan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar