Imorse såg jag någonting som fick mig att tänka lite. Egentligen inte särskilt originella tankegångar eller sådär, men jag tänkte på användandet av cykelhjälm. Jag antar att anledningen till att människor inte har på sig cykelhjälm då de är ute och pedalar är att de förutsätter att de inte kommer att ramla omkull. Man vill att barn ska ha hjälm på sig, vilket jag antar beror på att de inte anses ha samma kontroll över sitt cyklande.
Men det jag såg imorse var en man som cyklade med sitt lilla barn i barnstolen som var fastsatt på hans egen cykel. Mannen själv bar ingen hjälm, men barnet hade en på sig. Och i det här fallet borde ju mannen ha insett att det faktiskt kan hända någonting när man cyklar, eftersom han uppenbarligen vill skydda sitt lilla barn från alla eventuella farligheter. Men hur skyddat kan barnet egentligen anses vara om det visserligen klarar sig från större fysiska skador, men kanske ändå blir tvungen att bevittna när hans fars skalle krossas som en tappad vattenmelon? Hur har fadern egentligen resonerat här? Varför har man inte cykelhjälm om man inte förutsätter att allt kommer att gå strålande?
Men det jag såg imorse var en man som cyklade med sitt lilla barn i barnstolen som var fastsatt på hans egen cykel. Mannen själv bar ingen hjälm, men barnet hade en på sig. Och i det här fallet borde ju mannen ha insett att det faktiskt kan hända någonting när man cyklar, eftersom han uppenbarligen vill skydda sitt lilla barn från alla eventuella farligheter. Men hur skyddat kan barnet egentligen anses vara om det visserligen klarar sig från större fysiska skador, men kanske ändå blir tvungen att bevittna när hans fars skalle krossas som en tappad vattenmelon? Hur har fadern egentligen resonerat här? Varför har man inte cykelhjälm om man inte förutsätter att allt kommer att gå strålande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar