Förläng föräldraförsäkringen!

I dagarna har Socialdemokraterna föreslagit att föräldraledigheten ska få tas ut ända till det år barnet fyller 16 år. Det är ett bra initiativ, som det också finns ett starkt stöd för i befolkningen. Förslaget ökar förälderns eller föräldrarnas möjlighet att vara just förälder längre upp i barnets ålder.

Men föräldraförsäkringen rör så mycket mer. Det finns också en jämställdhetsaspekt. I dag pågår debatten om huruvida föräldraförsäkringen ska individualiseras eller inte - eller snarare i vilken takt det ska gå. Jag tillhör dem som definitivt är för en individualiserad föräldraförsäkring. Som den ser ut i dag tillåter den en cementering av könsroller i heterosexuella familjer, där mamman tar ut en betydligt större del än pappan.

Socialdemokraterna kommer förmodligen att landa i att föräldraförsäkringen ska tredelas, att en del ska gå till vardera förälder (om det finns två) och att en del ska kunna delas såsom föräldrarna vill. Det är ett steg i rätt riktning men gångtakten är ändå beklagligt långsam. Socialdemokraterna i Skåne har dock tänkt till ytterligare. För att i stället som den socialdemokratiska partistyrelsen föreslår, försöka dela 13 månader i tre lika delar, vill vi skånska socialdemokrater att föräldraförsäkringen ska förlängas till 15 månader. På så vis behöver ingen ledighet "tas" från endera föräldern vid en tredelning. Ytterligare två nya månader skulle också kunna ge betydligt mer tid för barnen när de blir litet äldre.

Så till sist kommer naturligtvis vän av ordning att fråga sig hur detta ska betalas. Ja, själv tycker jag att vi ska göra det gemensamt. För jag betalar hellre för en bättre föräldraförsäkring, något som indirekt kommer hela samhället till del, än lånar pengar till skattesänkningar för de mest välbeställda.

Danslåt för yttrandefriheten

Jag vill tala så alla kan fatta, ja så att alla kan förstå,
både om det som är roligt och lätt och om det som verkar svårt.
Men om jag talar högt och tydligt så tycker några att jag stör,
och om jag viskar riktigt förtroligt så är det för många som inte hör.

Så jag gick mig till en psykare för att få berätta hur det känns,
men han frågade om mina drömmar och inte alls om vad som hänt.
Och när jag hade berättat färdigt dem tog han emot mina hundra spänn,
och fastän jag tiggde, bad och bönade så fick jag ingen tid igen.

Och vill vill spela för de svaga och vi vill sjunga för de små,
och vi vill dansa så att förtryckarna kan höra hur vi mår.
Och vi gick till Malmö fängelse för att följa vårt beslut,
och när vi hade spelat för fångarna så var det knappt att vi kom ut.

Ja, man får tänka precis vad man tycker och man tycka vad man tror.
Och om man tänker tyst tillräckligt så kanske man till och med blir något stort.
Men en sak måste man lära sig om man vill bli sin lyckas smed:
att man ska akta sig som för att bränna sig för att säga hur det är.

Så i dessa besvärliga tider när knappast posten ens når fram,
så är min gamla faster den enda snart som har tid med mig ibland.
Och det kan ju vara skönt att veta att om det verkligen blir svårt,
så är hon alltid beredd att lyssna fastän hon är döv sedan femton år!

Björn Afzelius var fantastisk. Mikael Wiehe är fortfarande det. Tillsammans var de oslagbara.

Mannen med hål i huvudet - om ett medicinskt under i Trelleborg

I veckan höll gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Trelleborg möte. Då genomdrev den borgerliga majoriteten under ledning av folkpartisten Lars Hemzelius att man ska arbeta vidare med förslaget om att lärarlönerna ska avgöras utifrån elevernas betyg och resultat på nationella proven. Socialdemokraterna vägrade att delta i beslutet. Nästa år i april är det tänkt att det slutgiltiga beslutet ska fattas. Fram till dess ska förvaltningen konsekvensutreda förslaget.

Hemzelius motiverar nämndens beslut så här: "De bästa lärarna ska ha de högsta lönerna ... Jag förstår inte varför vi inte skulle ta den här chansen." Och plötsligt så känner jag att det här med att "inte förstå" blir en nyckelfråga i sammanhanget. Låt oss ta det från början.

Det är inget fel med att uppmärksamma duktiga medarbetare. Frågan är bara hur och på vilken grund. Med de borgerligas modell blir det i Trelleborg efter elevernas resultat. Men som snart varje seriös bedömare inser är inte elevernas resultat bara beroende av undervisningskvaliteten. Vi VET ju att betygssnitten i de teoretiska ämnena är högre på natur- och samhällsvetenskapsprogrammen än på de yrkesinriktade. Vi VET ju att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en oerhört stor roll för elevernas prestationer. Därmed är betygs- och resultatskillnader inte bara en konsekvens av läraren utan kanske i lika eller i högre grad av faktorer utanför pedagogens direkta kontroll.

Om Lars Hemzelius får som han uppenbarligen vill kommer en grupp lärare att systematiskt missgynnas, i plånboken, därför att de vill arbeta med elever som har tuffare förutsättningar. Det strider mot all vett, sans och hederskänsla, det är rättsosäkert, och det har ingenting med undervisningskvalitet att göra. Men däremot kanske med ett stort hål i huvudet på den folkpartistiske nämndsordföranden.

DN, SvD

Fri information

När Lill-Babs berättar hur ungarna mår,
då pöser jag över av stolthet.
Och när Alice Timander går ut i en säck,
då jublar jag som ett barn.
Och när Perrolf och Tellemar jollrar som glin,
då blir jag så glad att jag gråter.
Och när Hyland får visa sitt senaste flin, då skriker jag i extas.
För förebilder, det måste jag ha.

Och jag vet mer om Osmonds än jag vet om mig själv,
och jag vet hur Björn Borg knyter skorna.
Och jag biter på naglarna när jag får se
att Liz Taylor har blivit sjuk.
Och jag drömmer i smyg när jag lyssnar på Stones
att Mick Jagger och jag byter plats.
Och jag bävar för hur det ska gå för vår värld,
nu när Kissingers tid har gått ut.
För förebilder, det måste jag ha.

Åh, vilken lycka att vi har Fri information!
Annars får ju verkligheten sneda proportioner.

Åh, vilken lycka att vi har Fri information!
Annars får ju verkligheten sneda proportioner.

Och jag ser i Lektyr att jag borde ta gift,
för jag har bara en tjej därhemma.
Och Fib-Aktuellt börjar ge mig komplex,
för jag kan inte i en hiss.
Ska sanningen fram så har jag aldrig varit med
om att jag gått och blivit tänd på min syrra,
så det är helt enkelt så att jag är betydelselös och trist.
Men förebilderna, de har jag kvar.
Och förebilder måste jag ha.

Björn Afzelius, the one and only.

Regeringen har spårat ur!

Sveriges Radio rapporterar att högerregeringen nu föreslår att den så kallade banavgiften, den som tågbolagen betalar till staten för att få utnyttja rälsen, ska höjas. Det kommer innebära dyrare tågresor för oss alla - mitt i klimatkrisen - vilket också medges av infrastrukturministerns statssekreterare, Leif Zetterberg: "Självklart är det så att om kostnaderna ökar så kommer det att slå igenom på biljettpriser; någon måste ju betala kostnaderna."

Den aviserade höjningen är stor och beräknas bli sju miljarder kronor. Det ska jämföras med att den borgerliga regeringen inte planerar att höja till exempel kilometerskatten på lastbilar.

I likhet med Naturskyddsföreningen anser jag att det är självklart att en satsning på ökat tågresande är av gemensamt, samhälleligt, intresse. Därför ska vi också tillsammans hjälpas åt att betala det. Allt annat vore ju tämligen urspårat.

Smör är EU så svagt för

I dag rapporterar Sveriges Radio och E24 om att den Europeiska unionen ska stödköpa 31 000 ton smör och 51 000 ton skummjölk. Kostnaden beräknas uppgå till nätta 280 miljoner kronor. Det nya lagret ska fylla på den mängd man fram till den 25 juni hade köpt - nämligen 81 000 ton smör och 203 000 ton skummjölkspulver. Syftet är, naturligtvis, att hålla världsmarknadspriserna uppe. Det hela motiveras så här av kommissionen och rådet:

"Det är viktigt att dessa åtgärder till stöd för marknaden, i synnerhet offentlig intervention, fortsätter att tillämpas så länge som det är nödvändigt för att undvika ytterligare prisfall och störningar på gemenskapsmarknaden."

Sådan är alltså den statskapitalistiska Europeiska unionen. Den uppmuntrar vår del av världen till överproduktion och subventionererar för skattemedel denna. Alternativet, att låta fattiga människor i andra länder bygga upp sitt eget jordbruk och under uppbyggnadsfasen av ett sådant använda det europeiska livsmedelsöverskottet till att föda undernärda, svältande barn, finns inte på de europeiska makthavarnas karta.

Margot Wallström. I en bok för några år sedan ställde du frågan om varför det är så svårt att älska EU. Behöver du verkligen fortfarande hjälp med svaret?

Fan ta kapitalismen, denna onda skapelse. Må den ruttna i evighet på historiens skräphög.

PS Ja, jag är jävligt arg på EU i dag. Men ibland är humor bättre än ilska. Därför befaller jag er att titta på nedanstående klipp - för en stunds skratt mitt i allt EU-elände. DS

Irländska UD informerar

För bara drygt ett år sedan sade det irländska folket rungande nej till EU:s nya, federala grundlag. Därmed har Lissabonfördraget, enligt alla tidigare överenskommelser, dött. Men EU vägrar att begrava det. Man har investerat alltför tungt i att bli ett Europas förenta stater. Därför lever liket vidare. När Margot Wallström förra året i en på samma gång lustig och oerhört obehaglig intervju om Irlands nej fick hon frågan "Is there anything voters could do get rid of this treaty, in a democracy?" Hennes svar blev: "In a democracy you listen to the concerns and you see if there is anything you could do to meet those concerns ... And, of course, the political leaders have invested so much political capital and time and energy to try to get a new machinery to get the EU to work better. So, of course, they will not give up that easily."

Wallström fick rätt. EU:s ledare gav verkligen inte upp så lätt. De trotsade demokratin och förhandlade i stället fram vissa separata garantier för Irland. Och för säkerhets skull satsade EU-kommissionen i våras 29 miljoner kronor på "EU-information" på den gröna ön - eftersom EU-kommissionen, enligt sin talesperson Joe Hennon, ansåg att "irländarnas bristande kunskaper är problematiska". Men trots den extra propagandan vågar ändå den irländska regeringen inte riktigt lita på sitt folk. Därför skickar man i dagarna ut ett brev till samtliga medborgare, i vilket ska "förklaras" hur de nya garantierna fungerar. Brevet är, förklarar den irländska utrikesministern, bara en del i arbetet med att garantera att befolkningen är "välinformerad" före valet.

Hm... Undrar hur det kan komma sig att jag, medan jag skrev det här inlägget, plötsligt kom att tänka på både bananer och statsskicket republik?