Axel Danielsson - f: 15/12 1863, d: 30/12 1899. Journalist, politiker, teoretiker - socialdemokrat.
torsdag, mars 31, 2011
En stund av sans och vett
I förra veckans nummer av Läkartidningen skriver ordföranden för Svenska psykiatriska föreningen, Lise-Lotte Risö Bergerlind, om begreppet valfrihet i vården och vad det kan innebära för vissa patientgrupper. För den som är intresserad av en stunds klokskap, sans och vett rekommenderas denna artikel varmt. Den utgör en stark kontrast till vad ansvarigt landstingsråd i Stockholms län, folkpartisten Birgitta Rydberg, "presterade" tidigare i månaden.
söndag, mars 27, 2011
Tänk till om tillväxten
Skrev på SVT-debatt i går om socialdemokratin och vårt förhållande och fokus på begreppet ekonomisk tillväxt. Det är dags att fundera på hur vi kan utveckla vår syn på detsamma.
http://svtdebatt.se/2011/03/vi-socialdemokrater-maste-sluta-stirra-oss-blinda-pa-tillvaxten/
PS Det är inte jag som har satt rubriken. Mitt förslag var det som betitlar det här blogginlägget. DS
http://svtdebatt.se/2011/03/vi-socialdemokrater-maste-sluta-stirra-oss-blinda-pa-tillvaxten/
PS Det är inte jag som har satt rubriken. Mitt förslag var det som betitlar det här blogginlägget. DS
torsdag, mars 17, 2011
Världens dyraste jobbpolitik
Den borgerliga regeringen vill sänka restaurangmomsen. Den hävdar att det vore ett bra sätt att skapa arbeten. I verkligheten är det en definitionsfråga av rang.
I dag visar en utredning av Anders Borgs eget finansdepartement att en sänkning av momsen med 5,4 miljarder kronor i år och 4 miljarder kronor per år därefter skulle ge ungefär 3 500 nya heltidstjänster - förutsatt att bara arbetslösa anställs. Det här betyder att regeringen själv beräknar kostnaden för varje nyskapat jobb till drygt 1 000 000 kronor.
Om man i stället hade anställt arbetslösa personer direkt i offentlig sektor med en månadslön om 25 000 kronor hade pengarna, de fyra miljarderna, räckt till gott och väl 9 500 nya jobb [1]. Det är nästan tre gånger så många nya arbeten - för samma insats.
Det har länge varit kul att glädja sig åt de svenska frontplaceringarna när det gäller till exempel välfärd, sysselsättning och jämlikhet. När vi nu gör allt sämre ifrån oss på dessa områden är det till klen tröst att vi i stället närmar oss världsrekord i kategorin "landet med den dyraste jobbpolitiken".
Länk: SvD
[1] Riksdagens utredningstjänst har undersökt saken och visat att nettokostnaden för en nyanställd arbetslös inom offentlig sektor i själva verket är mycket lägre, mellan 200 000 till 350 000 kronor. I så fall skulle det gemensamma för de fyra miljarderna kunna nyanställa 11 000 och 20 000 personer. (Jag väljer emellertid att inte ta med detta i själva blogginlägget eftersom jag inte kan finna utredningen på nätet.)
Den lägre nettokostnaden bygger på att i beräkningen medtas de kostnader som det gemensamma har i dag för a-kassa eller arbetsförmedling och även från de pengar som kommer tillbaka till det gemensamma från en anställd via sociala avgifter med mera.
I dag visar en utredning av Anders Borgs eget finansdepartement att en sänkning av momsen med 5,4 miljarder kronor i år och 4 miljarder kronor per år därefter skulle ge ungefär 3 500 nya heltidstjänster - förutsatt att bara arbetslösa anställs. Det här betyder att regeringen själv beräknar kostnaden för varje nyskapat jobb till drygt 1 000 000 kronor.
Om man i stället hade anställt arbetslösa personer direkt i offentlig sektor med en månadslön om 25 000 kronor hade pengarna, de fyra miljarderna, räckt till gott och väl 9 500 nya jobb [1]. Det är nästan tre gånger så många nya arbeten - för samma insats.
Det har länge varit kul att glädja sig åt de svenska frontplaceringarna när det gäller till exempel välfärd, sysselsättning och jämlikhet. När vi nu gör allt sämre ifrån oss på dessa områden är det till klen tröst att vi i stället närmar oss världsrekord i kategorin "landet med den dyraste jobbpolitiken".
Länk: SvD
[1] Riksdagens utredningstjänst har undersökt saken och visat att nettokostnaden för en nyanställd arbetslös inom offentlig sektor i själva verket är mycket lägre, mellan 200 000 till 350 000 kronor. I så fall skulle det gemensamma för de fyra miljarderna kunna nyanställa 11 000 och 20 000 personer. (Jag väljer emellertid att inte ta med detta i själva blogginlägget eftersom jag inte kan finna utredningen på nätet.)
Den lägre nettokostnaden bygger på att i beräkningen medtas de kostnader som det gemensamma har i dag för a-kassa eller arbetsförmedling och även från de pengar som kommer tillbaka till det gemensamma från en anställd via sociala avgifter med mera.
onsdag, mars 16, 2011
Det japanska dundret
Jag minns när vi fick lära oss om det japanska undret i skolan. De senaste dagarna är det snarare det japanska dundret som är föremål för de flestas intressen. Dunder från jordbävning, tsunami, efterskalv och inte minst läckande kärnkraftverk.
Minnesbilderna från 1986 kommer fram på näthinnan. Filmat från en helikopter ovanför elden från kraftverket. Ett öppet, glödande hål. Bilder av strålskadade personer som tvingats lämna hus och hem. De som satte livet till för att släcka elden. Spökstaden de lämnade efter sig. Spökstaden med det tomma pariserhjulet, som fortfarande är så radioaktiv att du bara kan vistas där en kort tid utan att utsätta dig själv för hälsorisker.
Under tiden kommer mer och mer information om hur stor skadan egentligen kan tänkas vara fram. Från att först vara en olycka som klassades som en fyra på en sjugradig skala är det nu helt plötsligt en sexa. Japanerna uppgav att det var en fyra, men fransmännen hävdade att det är en sexa. Tjernobyl var en sjua. Jag väljer att lita mer på fransmännen – vad har de att förlora.
Situationen i Fukushima blir allt värre. Radioaktivt avfall tror släcka ut och kylningsarbetet, med hjälp av vattenkanoner, pågår för fullt. Världen håller andan.
Minnesbilderna från 1986 kommer fram på näthinnan. Filmat från en helikopter ovanför elden från kraftverket. Ett öppet, glödande hål. Bilder av strålskadade personer som tvingats lämna hus och hem. De som satte livet till för att släcka elden. Spökstaden de lämnade efter sig. Spökstaden med det tomma pariserhjulet, som fortfarande är så radioaktiv att du bara kan vistas där en kort tid utan att utsätta dig själv för hälsorisker.
Under tiden kommer mer och mer information om hur stor skadan egentligen kan tänkas vara fram. Från att först vara en olycka som klassades som en fyra på en sjugradig skala är det nu helt plötsligt en sexa. Japanerna uppgav att det var en fyra, men fransmännen hävdade att det är en sexa. Tjernobyl var en sjua. Jag väljer att lita mer på fransmännen – vad har de att förlora.
Situationen i Fukushima blir allt värre. Radioaktivt avfall tror släcka ut och kylningsarbetet, med hjälp av vattenkanoner, pågår för fullt. Världen håller andan.
tisdag, mars 15, 2011
Juholteffekt
Det går uppåt för Socialdemokraterna i opinionen. Tidningarna skriver om eventuell Juholteffekt. Givetvis kan siffrorna vara ett uttryck för att många har förtroende för Håkan Juholt. Men det kan lika gärna vara så att siffrorna är ett uttryck för att förtroendet för socialdemokraterna ökar när osäkerheten kring ledarskapet har lagt sig. I vilket fall som helst så är det just nu inte så tokigt att vara socialdemokrat. Och det verkar inte en växande del av befolkningen tycka heller.
måndag, mars 14, 2011
Fukushima
Inte en härdsmälta. Inte två härdsmältor. Tre härdsmältor - Tur att de flesta experter verkar eniga om att det är ofarliga härdsmältor och att det är börsnedgången som är det verkliga problemet... ... ... :-S
Tidigare kärnkraftsinlägg:
Kärnkraften
Kärnkraftsfrågan
Konsekvenserna av uranbrytning
Tidigare kärnkraftsinlägg:
Kärnkraften
Kärnkraftsfrågan
Konsekvenserna av uranbrytning
Mest höginkomsttagare som använder RUT
Flera media rapporterar i dag att allt fler använder RUT-avdraget. Det är lätt att tro när man läser de aktuella artiklarna att var och varannan nu har hemhjälp, men faktum är att andelen hushåll som gjort RUT-avdraget år 2009 var blygsamma 3,5 procent.
Användningen av RUT-avdraget skiljer sig markant mellan olika hushållstyper och inkomstklasser. I gruppen sammanboende med barn under 18 år och med de 25 procent högsta inkomsterna utnyttjade 15,8 procent skattereduktionen. Det ska jämföras med 1,6 procent bland den fjärdedel i samma hushållstyp som hade lägst inkomster. I gruppen ensamstående med barn under 18 år var användningen hos den fjärdedel som tjänade mest 5,4 procent mot bara 0,6 procent bland den fjärdedel med de lägsta inkomsterna. Åldersmässigt är det framför allt äldre som använder sig av RUT, men också bland dem över 85 år, i vilken grupp RUT-avdraget är vanligast, är andelen som fått skattereduktion bara drygt 5 procent.
Av den totala skattereduktionen för hushållsnära tjänster, 750 miljoner kronor, gick 64 procent till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster och bara 7 procent till den fjärdedel av hushållen med de lägsta inkomsterna. Medianbeloppet för skattereduktionen var drygt 2 000 kronor, vilket är ungefär lika mycket som inkomstskatten sänkts de senaste åren för den som tjänar 30 000 kronor i månaden och därmed tillhör de 25 procent som har högst inkomster.
Med tanke på personalbristen runt om i vården, tåg som inte går eller kommer fram flera timmar för sent och den ökande barnfattigdomen måste man fråga sig: Är det värt att lägga skattepengar på RUT? Vore det inte rimligare att låta dem som redan fått skattesänkningar med flera tusen kronor i månaden använda dessa pengar för sin städning eller barnpassning?
Ja, vore det inte bättre att i stället för att med skattepengar bygga upp en ny låglönemarknad med otrygga villkor använda våra gemensamma resurser till sådant som bygger Sverige starkt och minskar klyftorna människor emellan?
Källor:
SCB:s Välfärd 2011:1 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K01_TI_02_A05TI1101.pdf
Egna beräkningar
Användningen av RUT-avdraget skiljer sig markant mellan olika hushållstyper och inkomstklasser. I gruppen sammanboende med barn under 18 år och med de 25 procent högsta inkomsterna utnyttjade 15,8 procent skattereduktionen. Det ska jämföras med 1,6 procent bland den fjärdedel i samma hushållstyp som hade lägst inkomster. I gruppen ensamstående med barn under 18 år var användningen hos den fjärdedel som tjänade mest 5,4 procent mot bara 0,6 procent bland den fjärdedel med de lägsta inkomsterna. Åldersmässigt är det framför allt äldre som använder sig av RUT, men också bland dem över 85 år, i vilken grupp RUT-avdraget är vanligast, är andelen som fått skattereduktion bara drygt 5 procent.
Av den totala skattereduktionen för hushållsnära tjänster, 750 miljoner kronor, gick 64 procent till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster och bara 7 procent till den fjärdedel av hushållen med de lägsta inkomsterna. Medianbeloppet för skattereduktionen var drygt 2 000 kronor, vilket är ungefär lika mycket som inkomstskatten sänkts de senaste åren för den som tjänar 30 000 kronor i månaden och därmed tillhör de 25 procent som har högst inkomster.
Med tanke på personalbristen runt om i vården, tåg som inte går eller kommer fram flera timmar för sent och den ökande barnfattigdomen måste man fråga sig: Är det värt att lägga skattepengar på RUT? Vore det inte rimligare att låta dem som redan fått skattesänkningar med flera tusen kronor i månaden använda dessa pengar för sin städning eller barnpassning?
Ja, vore det inte bättre att i stället för att med skattepengar bygga upp en ny låglönemarknad med otrygga villkor använda våra gemensamma resurser till sådant som bygger Sverige starkt och minskar klyftorna människor emellan?
Källor:
SCB:s Välfärd 2011:1 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K01_TI_02_A05TI1101.pdf
Egna beräkningar
torsdag, mars 10, 2011
Grönt för Håkan och Carin
En enig valberedning har presenterat en ledarduo för Socialdemokraterna.
Förslaget till kongressen är att Håkan Juholt ska bli nästa partiledare med Carin Jämtin som partisekreterare.
Ett bra val tycker jag och jag röstar gärna på både Carin och Håkan på kongressen nu i slutet av månaden. Politisk skarpsinnighet, en bred förankring i rörelsen och ett sympatiskt bemötande. Jag har själv lyssnat på Håkan Juholt i olika sammanhang och bevittnat hans förmåga att samla och entusiasmera åhörarna. Slagkraftig, kompetent och också ödmjuk inför uppdraget.
Och inte minst, en skicklig retoriker. Så här säger han bland annat på presskonferensen i samband med att valberedningens förslag presenterades:
Jämlikhet är en förutsättning för tillväxt och välfärd.
Det kalla, kyliga klimat som har lagts över Sverige det senaste åren, där Sverige har blivit hårdare, behöver utmanas av en idé som faktiskt bygger på värme och solidaritet.Ja du Håkan, du har min röst. Grön knapp för det.
Förslaget till kongressen är att Håkan Juholt ska bli nästa partiledare med Carin Jämtin som partisekreterare.
Ett bra val tycker jag och jag röstar gärna på både Carin och Håkan på kongressen nu i slutet av månaden. Politisk skarpsinnighet, en bred förankring i rörelsen och ett sympatiskt bemötande. Jag har själv lyssnat på Håkan Juholt i olika sammanhang och bevittnat hans förmåga att samla och entusiasmera åhörarna. Slagkraftig, kompetent och också ödmjuk inför uppdraget.
Och inte minst, en skicklig retoriker. Så här säger han bland annat på presskonferensen i samband med att valberedningens förslag presenterades:
Jämlikhet är en förutsättning för tillväxt och välfärd.
Det kalla, kyliga klimat som har lagts över Sverige det senaste åren, där Sverige har blivit hårdare, behöver utmanas av en idé som faktiskt bygger på värme och solidaritet.Ja du Håkan, du har min röst. Grön knapp för det.
fredag, mars 04, 2011
Motion för ett friskare arbetsliv
Friskvårdstimmen har under flera års tid gett de anställda i Lunds kommun möjlighet att ägna sig åt träning på arbetstid. Det är främst anställda på kontorssidan som har haft möjlighet att använda sig av förmånen. Möjligheten till att ta ut timmen har varit sämre inom andra yrkesområden. Då kan man tycka att ansvariga politiker borde vilja veta hur fler ska kunna använda sig av friskvårdstimmen. Men istället har den borgerliga majoriteten i Lund bestämt att friskvårdstimmen ska tas bort. Motiveringen är att det är orättvist eftersom inte alla kan använda sig av den.
Vi socialdemokrater, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog att friskvårdstimmen skulle vara kvar och att friskvårdsbidraget skulle bli minst 1 700 kronor per år. Vi vet nämligen att friskvård förebygger ohälsa och minskar sjukfrånvaron. Dessutom ger en timmes paus från arbetet i veckan en möjlighet till såväl fysisk som psykisk återhämtning. En paus från arbetet som ger medarbetaren möjlighet att återgå till arbetsuppgifterna med förnyad kraft.
Friskvård bidrar till att man mår bra, orkar mer och lever längre, något som även minskar sjukskrivningar. Detta är något som talar för friskvård, inte en indragning av möjligheten till det. Men beslutet blev att ta bort friskvårdstimmen helt. Att alla inte har samma möjlighet löses nu då, enligt borgerlig logik, med att ingen får möjligheten. Detta är en mycket konstig syn på rättvisa - att göra det lika dåligt för alla. Det är knappast någon bra lösning. Istället borde man se till att fler kan använda sig av friskvårdstimmen, något som kan göras genom planering av verksamheten. Det vore åtminstone att försöka att finna en lösning. Istället för att helt och hållet radera möjligheten.
Insändaren publicerades i Sydsvenska dagbladet under vecka 9
Vi socialdemokrater, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog att friskvårdstimmen skulle vara kvar och att friskvårdsbidraget skulle bli minst 1 700 kronor per år. Vi vet nämligen att friskvård förebygger ohälsa och minskar sjukfrånvaron. Dessutom ger en timmes paus från arbetet i veckan en möjlighet till såväl fysisk som psykisk återhämtning. En paus från arbetet som ger medarbetaren möjlighet att återgå till arbetsuppgifterna med förnyad kraft.
Friskvård bidrar till att man mår bra, orkar mer och lever längre, något som även minskar sjukskrivningar. Detta är något som talar för friskvård, inte en indragning av möjligheten till det. Men beslutet blev att ta bort friskvårdstimmen helt. Att alla inte har samma möjlighet löses nu då, enligt borgerlig logik, med att ingen får möjligheten. Detta är en mycket konstig syn på rättvisa - att göra det lika dåligt för alla. Det är knappast någon bra lösning. Istället borde man se till att fler kan använda sig av friskvårdstimmen, något som kan göras genom planering av verksamheten. Det vore åtminstone att försöka att finna en lösning. Istället för att helt och hållet radera möjligheten.
Insändaren publicerades i Sydsvenska dagbladet under vecka 9
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)