Användningen av RUT-avdraget skiljer sig markant mellan olika hushållstyper och inkomstklasser. I gruppen sammanboende med barn under 18 år och med de 25 procent högsta inkomsterna utnyttjade 15,8 procent skattereduktionen. Det ska jämföras med 1,6 procent bland den fjärdedel i samma hushållstyp som hade lägst inkomster. I gruppen ensamstående med barn under 18 år var användningen hos den fjärdedel som tjänade mest 5,4 procent mot bara 0,6 procent bland den fjärdedel med de lägsta inkomsterna. Åldersmässigt är det framför allt äldre som använder sig av RUT, men också bland dem över 85 år, i vilken grupp RUT-avdraget är vanligast, är andelen som fått skattereduktion bara drygt 5 procent.
Av den totala skattereduktionen för hushållsnära tjänster, 750 miljoner kronor, gick 64 procent till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster och bara 7 procent till den fjärdedel av hushållen med de lägsta inkomsterna. Medianbeloppet för skattereduktionen var drygt 2 000 kronor, vilket är ungefär lika mycket som inkomstskatten sänkts de senaste åren för den som tjänar 30 000 kronor i månaden och därmed tillhör de 25 procent som har högst inkomster.
Med tanke på personalbristen runt om i vården, tåg som inte går eller kommer fram flera timmar för sent och den ökande barnfattigdomen måste man fråga sig: Är det värt att lägga skattepengar på RUT? Vore det inte rimligare att låta dem som redan fått skattesänkningar med flera tusen kronor i månaden använda dessa pengar för sin städning eller barnpassning?
Ja, vore det inte bättre att i stället för att med skattepengar bygga upp en ny låglönemarknad med otrygga villkor använda våra gemensamma resurser till sådant som bygger Sverige starkt och minskar klyftorna människor emellan?
Källor:
SCB:s Välfärd 2011:1 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2011K01_TI_02_A05TI1101.pdf
Egna beräkningar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar