tisdag, april 14, 2009

Det räcker nu!

Det stod i tidningen i går igen, en mycket kort notis med liten bild,
om en massaker i El Salvador: de hade mördat några hundra till.
Nu igen. Nu igen!

En kvinna lägger armen om sin man, en gamling tar en liten pojkes hand.
Så håller folket på att ena sig så dom kan övervinna fienden.
Just precis. Just precis!

Det räcker nu!
Miljoner människor ropar det.
Det räcker nu!
Dom gör de nu.
Mäktigt, som en flodvåg,
ska dom resa sig.

Det räcker nu!
Miljoner människor ropar det.
Det räcker nu!
Dom gör de nu.
Mäktigt, som en flodvåg, ska dom resa sig.

Sandino börjde för länge sen; han ledde styrkorna mot friheten.
Allende kämpade och föll i strid; han gav sitt liv för att ge andra liv -
folket liv. Just precis!

I Uruguay, i Guatemala och i Nicaragua,
i El Salvador, i Chile och i Argentina är det hoppets vår.
Det räcker nu!
Hör ni inte att dom ropar det:
Det räcker nu!
Dom gör det nu.
Mäktigt, som en flodvåg, ska dom resa sig.

Basta ya!
El pueblo unido
jamais sera vencido!


Sångtexten ovan skrevs av Björn Afzelius 1985. Om han hade levt i dag hade han glatts åt utvecklingen i Latinamerika. För där har folken verkligen rest sig och kastat de nyliberala och diktatoriska oken över ända. I länder som Bolivia, Ecuador och Venezuela har en stor folkmajoritet drivit igenom socialt, politiskt och ekonomiskt mycket progressiva författningar. Allt är inte perfekt, men riktningen är rätt. Och det finns ingen som med hedern i behåll kan säga att vårt eget parti, Socialdemokraterna, efter mindre än tio års regeringsinnehav hade kommit tillnärmelsevis lika långt som de latinamerikanska frihetsrörelserna i skapandet av en jämlikhetspolitik.

Vårt parti har mycket att vara stolt över, men inte heller det är perfekt. I stället borde det söka samverkan med de progressiva krafterna i Latinamerika, stötta dem så väl där som internationellt, och samtidigt också lära sig hur det faktiskt går att besegra högern. För har man kunnat det i Latinamerika, en kontinent för inte så många år sedan pinad av militärdiktaturer, dragen i smutsen av amerikanska imperialism och utarmad av rovgiriga multinationella koncerner, ja, då borde man jävlar i mig kunna göra det här också. Och det vore verkligen på sin plats. För det räcker nu!

(Tidigare publicerad på www.libertas.nu)

Inga kommentarer: