tisdag, november 25, 2008

Borgarna bjuder fattiga på besk medicin

Ständigt detta Vårdval Stockholm
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting har visat att sex (offentliga) mödravårdscentraler har stängt i huvudstadsregionens fattiga områden medan nio (privata) har öppnats i mer välbeställda delar. Det är allvarligt, dels utifrån rättvise- och jämlikhetsperspektivet och dels ur kvalitetssynpunkt. För det är just i socioekonomiskt svaga stadsdelar som mammorna är svåra att nå. Där är tillgängligheten särskilt viktig.

Detta bekymrar nu inte moderaten Marie Ljungberg Schött, ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden. Hon tror att vårdföretagen etablerar sig där behoven är som störst. Om det nu är sant så hade jag inrättat ett bolag för sunt förnuft - i Ljungberg Schötts hjärna. För ett ställe med större behov av den varan har jag svårt att tänka mig.

Läs hela artikeln i Dagens medicin här.

Fattiga förlorar på lika läkemedelspeng
Kalmar läns landsting har, som många andra landsting, en decentraliserad läkemedelsbudget. Varje vårdcentral måste själva betala de läkemedel som skrivs ut. Pengarna måste tas från den summa vårdcentralen totalt får att röra sig med och behövs mer pengar till mediciner tvingas vårdcentralen spara in på annat.

En annan likhet med många andra landsting är att Kalmar i fördelningen av resurser till primärvården endast tar hänsyn till invånarantalet samt ålders- och könsfördelningen. Detta trots att det är välkänt att sjukligheten och läkemedelskonsumtionen i grupper och områden med låg socioekonomisk status är högre än bland medel- och överklassen. Nu har Birgitta Semark, sjuksköterska och forskare vid Högskolan i Kalmar, visat att denna lika läkemedelspeng leder till att vårdcentraler i fattiga områden går back medan deras motsvarigheter i rika områden går plus. Nedan finns de kalla siffrorna för de patienter som fick läkemedel. (Jag passar redan nu på att be om ursäkt för den grafiskt sett inte alltför tilltalande framställningen.)

Vårdcentral i mest utsatta områden respektive vårdcentral i mest välmående områden

Ersättning/patient i åldern 45-64 år: 773 kr respektive 778 kr
Faktisk läkemedelskostnad: 1 043 kr respektive 601 kr
Resultat per patient: - 270 kr respektive +177 kr
Ersättningsprocent av faktisk kostnad: 74 % respektive 129 %
Resultat per patient 65 år och äldre: -751 kr respektive + 320 kr

Och så frågar man sig varför vårdcentraler i utsatta områden är kritiska till vårdval och varför privatläkare (för de är vanligare där) i rika stadsdelar gillar det... De förstnämnda har väntat länge nog på viktning för socioekonomiska faktorer!

Artikeln som detta inlägg är grundat på finns i pappersupplagan av Dagens medicin, nr 47/08.

Inga kommentarer: