Idag stod jag ett pass i Socialdemokraternas valstuga och inte helt oväntat kom det snart fram en person som ville prata om hur dåliga sossarna är. Det är en sak att inte hålla med vår ideologi men den bristande kunskapen om vårt lands moderna historia är nästan skrämmande. Min pappa är född 1935 och han minns hur Sverige såg ut innan välfärdsamhället hunnit byggas ut. Det är alltså inte förhållanden långt bak i historiens dunkel vi talar om här, min egen pappa har berättat för mig hur det var att leva i Sverige på 1950-talet, förhållanden som idag påminner om misären i många forna öststater. I vilket fall, personen jag diskuterade med utbrast lite spydigt "Vad har sossarna nånsin gjort för Sverige!". Det var med en viss tillfredställelse jag gjorde personen mer eller mindre mållös med en uppräkning av några viktiga reformer. Här nedan är en mer komplett lista - Det mest anmärkningsvärda med den är att Moderaterna röstat emot varenda reform:

1901 – Lag om ersättning vid olycksfall i arbetet (första socialförsäkringen)
1912 – Lag om arbetarskydd
1913 – Lag om folkpension
1928 – Lag om arbetsdomstol och kollektivavtal
1934 – Arbetslöshetsförsäkring
1935 – Lag om folkpension, premiesystemet avskaffas
1936 – Lagstadgad facklig förenings och förhandlingsrätt
1937 – Mödrahjälp, Bidragsförskott, Bosättningslån, Förebyggande mödra- och barnvård
1938 – 2 veckors lagstadgad semester, Folktandvård, Preventivmedel legaliseras, 1:a maj helgdag
1939- Järnvägen förstatligas under en femårsperiod
1945 – Standardtillägg till folkpensionen, Statsbidrag till fria skolmåltider och fri skolmaterial, Förbud att avskeda kvinnor pga. äktenskap eller graviditet
1946 – Stor folkpensionsreform då enhetsprövningen avskaffaas
1947 – Allmänt barnbidrag, Familjebostadsbidrag, Lag om kommunens ansvar för bostadsförsörjningen, AMS
1950 – Nioårig obligatorisk enhetsskola
1951 – Indextillägg för folkpensionerna, 3 veckors semester
1952 – Kommunalt bostadstillägg för pensionärerna
1954 – Ny lag om yrkesskadeförsäkring, Fri nordisk arbetsmarknad
1955 – Allmän sjukförsäkring, Studiestödssystemet byggs ut, Nordiska socialkonventionen, LKAB förstatligas
1956 – Socialhjälpslagen
1958 – 45 timmars arbetsvecka (tidigare 48h)
1959 – ATP (i kraft 1960)
1963 – Lagen om allmän försäkring
1964 – Miljonprogrammet (byggs 1965-74)
1967 – 42,5 timmars arbetsvecka, Reformerad sjukförsäkring 80% kompensation, Karensdagarna avskaffades
1970 – 40 timmars arbetsvecka, Enhetligt låga avgifter vid läkarbesök i offentlig regi
1973 – Allmän tandvårdsförsäkring, Lagen om anställningsskydd
1974 – Sjukpenningsreform 90% kompensation, Förtroendemannalagen
1975 – Föräldraförsäkring, Studieledighetslag
1976 - Medbestämmandelagen
1977 – 5 veckors semester
1983 – Löntagarfonder beslutas
1984 - Höjning av barnbidrag
1987 - Höjd a-kassa
1990-tal – Utbyggnad av högskolan
1994 - Partnerskapslag för homosexuella
1997 – Beslut om kärnkraftsavveckling
1998 – Införande av sexköpslag
2001 - Införande av maxtaxa i förskolan
2003 - Gratis barn- och ungdomssjukvård
2006 - Höjt u-landsbistånd

2007-10?? - Tandvårdsreform, förbättrad maxtaxa i förskolan, satsning på nya energiformer och utfasning av oljeberoende etc etc.

Reinfeldts soppkökspolitik

"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras. De hälsosamma riskerna är mycket mänskligare än den falska tryggheten."

(Reinfeldt: Det sovande folket, 1993)

Så skriver Fredrik Reinfeldt. Citatet är hämtat ur hans egen bok och säger en del om synen på välfärdsstaten.
Det här är alternativet till vänsterblocket. Ett hårt alternativ som ger sig på de svagaste i samhället. Det finns olika sätt att bedöma om ett samhälle är gott eller inte. En bra måttstock kan vara att se hur vi behandlar de som har det sämst. De som är mest utsatta. Citatet visar hur Reinfeldt anser att de som har det sämst ska ha det.

Jag har inga problem med att de som har det sämst ska få mer än ett mål mat om dagen. Reinfeldts soppkökspolitik är definitivt ingenting för mig.

Medieträning, Hägglund!

Imorse deltog alltså Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund först i ekots partiledarintervju, sedan i Ring P1.

Partiledarintervjun får man väl säga att han klarade ganska bra, mest för att journalisterna inte pressade honom riktigt… ganska mesigt av dem, måste jag säga. Det man kan klaga på vad gäller hans prestation i intervjun är att han inte gav klart besked om i princip någonting (förutom det där med fastighetsskatten då). Som svar på övriga frågor sa han att han tycker ungefär så här, men att han kan tänka sig att diskutera det. Det vill säga; han har en ungefärlig åsikt om det mesta, men sedan när det gäller att faktiskt besluta kan han tänka sig att sälja ut sin åsikt till förmån för resten av ”alliansen”s vilja. Med andra ord; han tycker saker, men det är inte så viktigt, och tydligen ska folk inte ta det han säger på allvar och absolut inte som löften.

Sedan började då Ring P1. Folk fick ringa in och ställa frågor till honom, och det visade sig att folk var bättre på att sätta press än vad journalisterna idag var. Och då blev Göran Hägglund otrevlig. Han gav fortfarande inga klara besked, men han blev otrevlig och aggressiv. ”Tror du verkligen på vad du själv säger?” frågade han den man, vars ord han dessutom missförstått. Skäms, Hägglund! Behandla vanliga människor på det sättet… kom tillbaka när du fått lite medieträning, alternativt vanligt hyfs!

Skattefarsen fortsätter

Det började i tisdags. Då sa Reinfeldt, som påpekat i tidigare inlägg, att fastighetsskatten ska slopas. Enligt honom skulle detta lösas genom att sänka möjligheterna till ränteavdrag (alltså möjligheterna att dra av nåt på skatten) och genom en fastighetsavgift istället. Imorse drog (m) tydligen tillbaka det med skatteavdraget, men ändå…

I onsdags sa Leijonborg att det inte finns några löften från alliansen om att slopa fastighetsskatten, utan att de bara sagt att de ska slopa den om de hittar en ansvarsfull finansiering för det hela – vilket de enligt honom inte hade.

Idag, torsdag, säger Göran Hägglund (det är alltså han som är Kristdemokraternas partiledare) att fastighetsskatten med all säkerhet ska slopas 2008 och att det hela ska finansieras genom att höja reavinstskatten, eller nåt i den stilen.

Enighet – visst är det väl härligt?

”Om jag får bestämma så, men mina kollegor håller inte med”

I dagens ekointervju gav Lars Leijonborg helt andra budskap än Fredrik Reinfeldt gjorde i gårdagens. Reinfeldt svarade, i enighet med vad medierna rapporterat, att fastighetsskatten ska slopas. Moderaternas lösning på detta är att istället införa en fastighetsavgift, som då kommer att vara samma för alla hushåll. Det kan ju låta sympatiskt, men konsekvensen av detta skulle ju bli att det är de som har köpt dyra hus kommer att få lägre kostnader, medan de som köpt billiga hus kommer att få betala mer… Med andra ord en politik som kommer gynna de redan ekonomiskt gynnade och missgynna de missgynnade.

Leijonborg svarar istället att alliansen inte har lovat att slopa fastighetsskatten, utan att man har sagt att den ska slopas om man hittar en ansvarsfull finansiering av detta. Någonting han påpekar att man inte gjort än så länge.

Sedan handlade det om sänkt sjukersättning. Leijonborg menar att uträkningar som Folkpartiet gjort visar att folk inte kommer kunna leva vettigt på mindre än 80% av sin inkomst. Därför vill Folkpartiet inte sänka sjukersättningen, vilket han håller på att övertala sina kollegor om – han har dock inte kommit särskilt långt med detta. Och så lämnar han öppet för att det är ju mycket möjligt att de inte klarar av att hålla finanserna och att de därför kommer att behöva sänka i alla fall – så han erkänner i alla fall att de kanske inte är jättebra på att ta hand om pengar…

Reinfeldt sa igår att Moderaterna inte var intresserade av att ändra i arbetsrätten, eftersom de tycker att den fungerar bra som den gör idag. Leijonborgs kommentar till det hela är att det låter ju märkligt, eftersom Moderaterna precis som Folkpartiet och Centern har en hel del förändringsförslag vad gäller arbetsrätten.

På frågan vad Leijonborg tycker om kommunal föräldrapenning (eller vad det nu heter, sånt man vill ge till hemmafruar som tar hand om sina barn) svarar han att det är dumt att låta kommunerna ta hand om det, för då finns risken att kommunerna inte bygger ut dagis som sig bör. När han återigen fick frågan om vad han tycker om den här typen av ersättning, svarade han att det ska tas på statlig nivå. När han fick frågan en gång till (eftersom han ännu inte svarat på den) svarade han att den ska tas på statlig nivå.

Medan Reinfeldt hela tiden var noga med att påpeka att det i princip inte skulle vara någon skillnad mellan hans politik och den nuvarande regeringens – ni vet det där med att (m) alltid kommer att matcha (s) resurser till vård, skola omsorg – så ställde sig Leijonborg på ett liknande sätt inte jättelångt ifrån regeringen i sin retorik. Han tyckte givetvis att det var lite märkligt att Reinfeldt lät ett annat parti styra hans, men själv sa han att han tycker att regeringens politik på diverse områden var bra, men att det var vissa detaljer som borde ses över. Och sen hintade han om stora förändringar inom arbetsrätt, utrikespolitik mm mm.

För er som verkligen tror att alliansen är överens om saker, så kan jag verkligen rekommendera er att lyssna på de här intervjuerna. Klicka här för att komma till dem.

Piratkopieringens förmåga att göra människor stora; rent av till legender.

I den spanska barrockens poesi fanns det två stora skolor; culteranismen och conceptismen. Culteranismen var även känd som Góngorismen, efter dess stora företrädare Luis de Góngora. Góngora lyckades aldrig bli publicerad, även om han vid ett tillfälle försökte. Däremot spreds hans verk från hand till hand – med eller utan hans samtycke, med andra ord genom vad vi idag skulle kalla piratkopiering. Hade det inte varit för denna piratkopiering hade Góngoras litteratur inte blivit så stor, hans skola hade inte spridits och litteraturhistorien hade kanske sett helt annorlunda ut idag. Visserligen var Góngoras litteratur väldigt elitistisk och jag kan inte säga att jag själv tycker att den har gjort litteraturhistorien någon större tjänst, men uppenbarligen fanns det ju andra som tyckte det…

Min poäng är i alla fall att Góngora kanske inte fick en himla massa betalt för sina verk genom upphovsrättsliga metoder, men han kunde ändå försörja sig som författare genom att jobba för hovet, och har nu fått evigt liv istället för några kronor extra i börsen då han fortfarande var en människa av kött och blod. Det är väl inte så illa ändå?

Hur blir man helgon och vad händer med helgon som dött?

Santa Teresa de Jesús var en nunna i Spanien på 1500-talet. Hon tyckte att påven Eugenius IV hade slappat till saker och ting för mycket och bestämde sig för att reformera den karmelitorden som hon var en del av. Hon genomförde en rad stränga reformer som ledde till att nunnorna i karmelitorden inte fick ha skor på sig (bara sandaler), inte äta kött, skulle fasta åtta månader om året och sova på tunna halmmadrasser. Hon välsignades av den nye påven, Pius IV, och öppnade en lång rad kloster som följde dessa återuppväckta och mycket stränga regler. För detta helgonförklarades hon. Hon hade också diverse uppenbarelser där hon såg Jesus, och så var hon en av Spaniens främsta mystiker och poeter för sin tid.

När Santa Teresa hade gått bort begravdes hennes kropp i klostret i Alba de Tormes. Nio månader senare grävde de upp hennes kropp för att kolla om kroppen fortfarande var hel. Efter att ha konstaterat att den var det högg de innan de begravde den igen av en hand och tog med till hennes hemort Ávila. Där fick en präst hugga av ett lillfinger, som han enligt egen utsago behöll tills han själv blev tillfångatagen av turkar. Ytterligare två år senare eller så, grävdes hon upp ännu en gång – den här gången för att flytta hela hennes kropp till hemstaden. Nunnorna i Alba de Tormes bad om att få behålla en arm som minne, vilket de fick. Efter att hon flyttats på begärde greven av Alba att hon skulle få ligga kvar i Alba de Tormes, vilket Vatikanen gick med på och Santa Teresa grävdes upp en tredje gång, för att flyttas tillbaka dit.

Sedan dess har helgonet inte flyttats på fler gånger, men det finns däremot reliker av henne lite här och var:

• Högerfoten och en del av överkäken befinner sig i Rom
• Vänsterhanden i Lissabon
• Vänsterögat och högerhanden i Ronda (Andalusien, Spanien)
• Högerarmen och hjärtat i varsitt relikskrin i ett kyrkmuseum i Alba de Tormes
• Fingrar och köttstycken utspridda över Spanien och kristendomen (?)

Jag måste efter denna redogörelse säga att jag är glad att jag inte är helig...

(Klicka här för att komma till min källa för dessa uppgifter.)

Medan bomberna faller

Bomberna faller urskillningslöst över Libanons folk. De faller på människor som du och jag.
Bomberna känner ingen adressat, de träffar skoningslöst civila.
I Libanon är 700000 libaneser på flykt och det som byggts upp efter ett femton års långt inbördeskrig är med ens som bortblåst efter Israels attack.
Flygplatser, vägar, broar bombas. El och vattenförsörjningen har förstörts. De som lider mest är den civila befolkningen, särskilt barnen är utsatta.

Ett land har rätt till självförsvar vid angrepp. Självförsvaret måste dock stå i rimlig proportion till det angrepp som orsakade det. I det här fallet ligger tveklöst angreppen mot Libanon utanför den gränsen. Den internationella rätten har kränkts. Vad värre är, människor dör, flyr och får sina hem förstörda.
Hat och bitterhet driver Israel och omvärlden står i stort sett tyst och tittar på medan folket blöder.

Medan bomerna faller skapas mer hat, mer bitterhet och mer död. En ny generation ser att problemlösning ligger i väpnade attacker.
Bomber och krig ger inga lösningar, det skapar bara mer problem och fler offer.
Vart ska man ta vägen när det inte längre finns någon väg att gå på, när skolan är borta och mamma sprängd i luften? Vart vänder man sig för att få vatten när reningsverket är sönderbombat. Vart går man för att skaffa mat när affären inte längre finns?

Varför?

Centerpartiet den borgerliga alliansens ”gröna samvete”?

Man kan ju nu fundera över om Centern inte grämer sig över att de slutade vara emot kärnkraften? ”Det har ju ändå inte hänt så mycket, så det är lika bra att lägga ner det kravet”, tyckte de nån vecka innan Forsmark fick stänga två reaktorer för att härdsmälta var nära. Härdsmälta, som absolut inte skulle kunna hända i Sverige – vi ar det så säkert här. Moderaterna vill inte genomföra någon ordentlig utredning om vad det egentligen var som hände på kärnkraftsverket och hetsar mot regeringen för att ta reda på vad som kommer att hända med kärnkraften den kommande mandatperioden om det blir en fortsatt vänsterregering; och de hetsar för att de tycker att det var fel att stänga ner reaktorerna som höll på att smälla? Vad hade ”alliansen” gjort i ett sådant läge, kan man undra? Låtit det smälla?
Orsakerna att leta alternativa energilösningar är många:

• Härdsmälta (kanske det minst allvarliga)
• Oävna förhållanden vid utbrytandet av uran (som Nils påpekar)
• Slutförvaring av kärnavfallet. Som det är idag har vi tydligen ett mycket säkert tillvägagångssätt, som går ut på att vi kapslar in avfallet i koppar. Problemet med detta är att koppar börjar bli en bristvara, vilket gör att priserna på detta säkra material stiger alltmer och snart kommer det att vara för dyrt att använda sig av det i kärnavfallshanteringen.
• När vi lite rikare länder väljer att utveckla kärnkraften sätter det även normen för hur fattigare länders energiproduktionsutveckling ska se ut. Fler länder kommer att ha en utvecklad kärnkraft, vilket innebär att fler länder kommer att ha kapacitet att snabbt trolla fram lite kärnvapen. Det är dåligt.

Jag undrar om det kändes bra för Centern att släppa det krav som de ställt i så många år, bara för att det skulle se bra och överenskommande ut inom alliansen? Jag undrar om det var lätt för dem att bara blunda för alla argument och helt plötsligt börja heja på en kärnkraftsutveckling? Jag undrar vad alla centerpartister ute i småkommunerna tycker om det här? Maud Olofsson menade att det ändå inte hänt någonting när det kommer till avvecklandet av kärnkraften, vilket är helt fel (hon verkar antingen vara allmänt dåligt påläst i de frågor hon pratar om, eller så spelar hon bara dum av någon märklig anledning). Vi har stängt ner reaktorerna på Barsebäck. Vi har inte lagt ner all kärnkraft än, för Socialdemokraterna inser att vi inte bara kan stänga all energiproduktion pang bom; vi måste stänga lite i taget, så att vi eftersom kan skapa plats för annan elproduktion. Att påstå att det inte har hänt någonting är ju bara korkat… Jag undrar om Centern på allvar tycker att de gör ett bra jobb som alliansens gröna samvete?

Vad är det egentligen för nytt med de ”nya” moderaterna?

Fram tills nu har jag misstänkt att det nya helt och hållet handlar om att man till skillnad från förut döljer det faktum att man vill krossa välfärdssamhället. Men så läste jag en partiledarintervju med Fredrik Reinfeldt i Sydsvenskan idag. Och den borgerliga tidningen hade satt som rubrik att om borgarna tar makten får svenska folket mindre pengar; hela kontentan i Reinfeldts intervju verkar gå ut på att han ska sänka den ekonomiska situationen för folk utan trygga anställningar i botten – och så ska han dessutom, tillsammans med Maud Olofsson, göra det mycket svårare att få en trygg anställning. Så jag verkar haft helt fel i min syn på det nya hos ”nya” moderaterna; de försöker inte alls dölja nedskärningarna i välfärden… så vad som då är tänkt ska vara nytt, det går helt över mitt förstånd. Kanske har det att göra med att de nu, förutom dålig politik, också börjat syssla med dålig schlager. (Och för det tipset tackar vi Nils.)