På dagens DN-debatt skriver Pontus Braunerhjelm och Camilo von Greiff, bägge från Globaliseringsrådet, om svenska folkets okunskap om skattesystemet. Innehållet är hämtat från en SIFO-undersökning på uppdrag av rådet och är matnyttigt både för opposition och regering, men det är oppositionen som drar det längsta strået.
Det finns i undersökningen två ordentligt frapperande resultat, ett väntat och ett oväntat. Väntat är okunskapen om den statliga inkomstskatten. Bara knappt 25 procent av de tillfrågade vet var gränsen för denna går men omkring 65 procent tror sig betala statlig inkomstskatt - när i verkligen bara ungefär 20 procent gör det. Av dem som tjänar mindre än vad som förpliktigar till statlig inkomstskatt tror över hälften att de betalar den. Detta bekräftar min egen bild - jag har inte mött någon som i en diskussion inte förvånats över hur relativt högt gränsen ligger (1).
Okunskapen kan naturligtvis sägas vara dåliga nyheter för en opposition som står bakom principen om höga men progressiva skatter för att betala för en bra välfärd åt alla; ingen vill ju betala mer skatt än nödvändigt och därför är det dåligt om folk tror att det gemensamma tar in mer än det faktiskt gör. Fast detta faktum innebär egentligen bara en betydande förbättringspotential - med saklig information skulle stödet för progressiviteten i inkomstskatten kunna öka. Dessutom, enligt den aktuella undersökningen, säger 60 procent att skattenivån är rimlig. Det talar emot den påstådda skatteledan och är i samklang med tidigare undersökningar som visat att över hälften kan tänka sig att betala mer i skatt om så krävs för att säkra vården, omsorgen och skolan (2).
Den andra mest interssanta nyheten är att varannan tillfrågad, 52 procent, inte känner till regeringens jobbskatteavdrag; även om det finns skillnader är okunskapen hög i alla grupper från låg- till högutbildade, anställda till egenföretagare, låg- till höginkomsttagare och unga som gamla. Detta är dock inte den verkligt dåliga nyheten för regeringen. Istället borde den särskilt oroa sig över att av dem som trots allt känner till skattesänkningarna säger hela 95 procent att det inte påverkar hur mycket de arbetar. Dessutom är det bara 28 procent som generellt tror att lägre skatt ökar arbetsutbudet - 26 procent är av motsatt åsikt.
Således har jobbskatteavdraget, alldeles oaktat dess orättdfärdiga utformning, inte slagit väl ut för regeringen. Och därför vore det fullt rimligt för de rödgröna att göra betydliga förändringar i detsamma för att öka rättvisan, jämlikheten och resurserna till välfärden. Globaliseringsrådet skriver självt att det är "i princip omöjligt att särskilja hur den ökade sysselsättningen under 2007 berodde på positiva konjunktureffekter respektive jobbskatteavdraget". LO fick visserligen tidigare i år fram en siffra men kom till slutsatsen att samma summa investerat i välfärden hade givit betydligt fler arbeten (3). Att egenföretagarna fortfarande tror att sänkta skatter leder till fler arbeten är knappast något nytt under solen och bevisar heller ingenting; de har aldrig velat betala mycket skatt, inte heller när vi under 1980-talet hade en betydligt högre skattekvot än i dag och samtidigt full sysselsättning.
Även uppgiften om att endast fyra procent säger sig ha utnyttjat skatteavdragen för hushållsnära tjänster förtjänar att uppmärksammas. Det är i samklang med siffror från andra länder, så som Finland och Danmark, och är enligt Globaliseringsrådet något som "manar till eftertanke kring reformens effektivitet". - Goddag yxskaft på den!
Summa summarum är Globaliseringsrådets debattartikel något som bör ses som en bekräftelse på stödet för den svenska skattemodellen (utan borgerliga skattesänkningar) men att det krävs ökad kunskap i befolkningen om densamma.
God jul för övrigt!
(1) Svaret är 28 800 kronor i månaden. Se själva artikeln.
(2) http://data.s-info.se/data_page/1349/documents/Oh_bilder_SKL.pdf (en undersökning av Synovate på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL)
(3) http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/DC368545AA9DB9CAC12574B1004BB3B3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar