Skattar bäst som skattar mest? Ett inlägg om SSU:s och LUF:s skatteutspel

I helgen presenterade SSU och Liberala ungdomsförbundet (LUF) på DN debatt gemensamma utgångspunkter för en ny skattereform. Huvuddragen är sänkt skatt på arbete och kapital, höjd skatt på konsumtion och miljöförstöring, slopade skattereduktioner och -avdrag och en mer enhetlig moms. Men vad får förslaget för konsekvenser - strategiskt och sakligt? Och är alla idéer som framförs så kloka?

Reaktionerna
I rådande politiska klimat är naturligtvis utspelet högintressant i sig själv. Det är sannolikt
unikt i svensk politisk historia att ett ungdomsförbund till ett regeringsparti gör gemensam sak med det största oppositionspartiets ungdomsförbund i en så central fråga som skattesystemets utformning. Lägg därtill att de unga liberalerna underkänner stora delar av regeringspolitiken och sensationen är ett faktum.

Att fler resonerar så blir tydligt vid en genomläsning av de många bittra kommentarer som florerat i sociala media av LUF-arnas regeringskollegor [1]. Samtidigt infinner sig förstås frågan: Visste Folkpartiledningen något eller blev den tagen på sängen? Det har i media skvallrats om S-flörtar från ett moderattrött Folkparti.

De socialdemokratiska synpunkterna har huvudsakligen varit positiva. Sveriges nästa finansminister Magdalena Andersson hyllade i gårdagens Expressen (inte tillgänglig på nätet) debattartikeln. Och Socialdemokraterna har som parti länge förespråkat en upprensning i skattesystemet efter den borgerliga regeringens alla härjningar.

Sakförslagen
Jag har tidigare, med hänvisning till Danmark där S nu stöds av blott 16 procent av väljarna, i Dagens Arena varnat för konsekvenserna av att försätta socialdemokratin i en situation där den har regeringsmakten men ändå accepterar att förvalta och fortsätta en borgerlig ekonomisk politik. Den varningen blir inte mindre aktuell genom SSU:s och LUF:s debattartikel.

Därmed inte sagt att artikeln saknar meriter. Inte alls. Alldeles oavsett betydelsen av splittringen inom regeringen är det i sak ytterst välkommet att också vissa borgerliga politiker nu vill rätta till oredan i skattesystemet. Det betyder förstås ett borttagande av "HUS-avdraget" (RUT och ROT) och en normalisering av restaurangmomsen och av arbetsgivaravgifterna.

Men SSU och LUF går längre än så. De föreslår att jobbskatteavdraget avskaffas och ersätts av en annan modell för sänkning av inkomstskatter. Även sänkt kapitalbeskattning föreslås. Både lägre marginalskatt och sänkt kapitalskatt är gamla liberala drömmar som har negativa fördelningseffekter. SSU och LUF tänker sig sannolikt kompensera för detta med höjd fastighetsskatt och avskaffat HUS-avdrag, vilket i huvudsak påverkar höginkomsttagare.

Låga marginalskatter har vanligen gott stöd i nationalekonomisk forskning. Men det måste påpekas att jobbskatteavdraget ändå lett till en skattesänkning på höga inkomster - sannolikt utan att för den skull öka arbetskraftsutbudet hos dem som tjänar mycket. Och den senaste nationalekonomiska forskningen pekar på att höga marginalskatter, åtminstone på riktigt stora inkomster, saknar de negativa effekter borgerliga politiker brukar beskylla skatterna för. Pengarna gör mer nytta som offentliga investeringar [2][3]. Det talar mot SSU:s och LUF:s förslag.

Dessutom finns det andra sätt att "växla" höjd skatt på svår- eller orörliga skattebaser mot sänkt skatt på inkomst. En höjning av grundavdraget är en enkel och fördelningsmässigt bra åtgärd; låginkomsttagare får då en relativt sett större skattesänkning.

Nackdelen med konsumtionsskatter är att de till sin natur är regressiva; givet samma konsumtion betalar en låginkomsttagare en högre andel av sin inkomst i konsumtionsskatt än en höginkomsttagare. Fördelen med konsumtionsskatterna är att de är stabila över tid och också betalas av turister (!).

Den amerikanske ekonomiprofessorn Robert H. Frank presenterar i boken "Frånsprungen - hur ökad ojämlikhet drabbar medelklassen" en intressant tanke: avskaffa inkomstskatten till förmån för en progressiv konsumtionsskatt som betalas på den del av inkomsten som överstiger det årliga sparandet minus ett grundavdrag.

SSU och LUF nämner att höjda miljö- och klimatskatter ska användas för att minska skatt på arbete och rörligt kapital. Det är ingen bra idé. För det första behöver de totala skatteintäkterna öka, bland annat för skolans skull. För det andra leder en övervältring av skatteintäkter till miljösidan på sikt till urholkade skattebaser. Kungstanken i miljöskatterna är ju att de på sikt ska avskaffas genom att den beskattade verksamheten upphör.

Miljöpartiet har tidigare varit öppet om detta. Det är därför de aldrig har gillat inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringssystemet utan förespråkat grundtrygghet; de gröna har erkänt att miljöskatter till slut inte betalas varpå välfärden inte kan upprätthållas. SSU har en annan vision - vi människor måste hjälpas åt, också i framtiden, med den sociala tryggheten. Det kräver att vi avstår skatt för välfärd.

Utifrån artikeln förstår man att förslagen är tänkta att leda till att ungefär lika mycket skatt, totalt sett, tas in som i dag. Om det vore själva poängen vore det ett stort svek av SSU. Men här är man tydlig i texten: SSU och LUF har alltjämt olika ambitioner med välfärden och rättvisan - och därmed om vad som ska stå på sista raden i summeringen av skatteintäkterna. SSU bevarar därmed den enkla men livsviktiga insikten om att det inte går att bedriva socialdemokratisk välfärdspolitik med borgerlig skattepolitik.  

Slutsats
SSU:s och LUF:s intention om ett transparent och sammanhållet skattesystem är bra. Vissa av förslagen kan ifrågasättas utifrån både värderingsmässiga och rent sakpolitiska argument. Och det är av yttersta vikt att SSU och Socialdemokraterna inte medverkar till urholkade skattebaser eller till att bara borgerliga bitar av förslagen genomförs (det brukar nämligen vara lättare att sänka inkomstskatt än att höja fastighetsskatt).

Nya rön inom nationalekonomin bekräftar dessutom det socialdemokratin länge har visat i praktiken - att höga skatter och en god fördelningar främjar ekonomisk utveckling, välfärd och hållbarhet. Eller litet tillspetsat: den som skattar mest kan mycket väl skatta bäst.

Sammantaget är de båda ungdomsförbundens debattartikel ett värdefullt inspel i svensk politik. De stora reformernas tid kanske trots allt inte är förbi.

----
Tillägg: Ett litet minus, förresten, för att det färgade ordet "skattetryck" och inte neutrala "skattekvot" används i SSU-LUF-artikeln.

[1] http://alliansfrittsverige.nu/aktuellt/2013/06/luf-gor-skatteutspel-med-ssu-kolla-alla-dessa-sura-hogertweets
[2] http://www.epi.org/publication/raising-income-taxes/
[3] http://elsa.berkeley.edu/~saez/diamond-saezJEP11opttax.pdf

Mer läsning: Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet, DI, SvD 

Skate vid Mejeriet?

I söndags blev jag och andra politiker i Lund inbjudna till en dag med skate och debatt vid Mejeriet i Lund. Vid Mejeriet var det full fart när jag kom. En portabel ramp var under konstruktion och hade jag inte varit så rädd för att slå mig hade jag gärna provat på att åka. Sist jag provade slog jag mig rejält och sedan dess är jag hellre betraktare på säkert avstånd.

Debatten var kort, intensiv och engagerande och även skaetarna som var på plats ställde frågor till oss. För egen del kunde jag inte annat än instämma i flera av frågorna – exempelvis varför man behöver utreda en skatepark vid Mejeriet ännu en gång? Varför inte bara bestämma sig för att det är ett bra läge? Centralt, nära till kollektivtrafik, nära Kulturmejeriet, vägen utanför som dämpar buller från anläggningen. Skatearna vill ha den där, mejeriet vill ha den där, Kultur- och fritids utredningar visar att det är den bästa platsen. Pengarna för anläggningen finns i budgeten. Vad väntar man på?
Skate vid Mejeriet skulle inte bara vara bra för åkarna .- det skulle ge en mer levande och använd stadspark – något som har ett värde i sig. Kommunen skulle sedan ha en möjlighet att utforma anläggningen tillsammans med åkarna.

Detta är vårt förslag till Lunds skateare. Sätt spaden i marken, och gör det vid Mejeriet!

Ett nytt partiprogram - det är detaljerna som gör det

I veckan klubbas ett nytt socialdemokratiskt partiprogram. Senast det hände var 2001. Socialdemokratiska studentförbundet har varit aktivt i processen att ta fram ett nytt förslag. Vi lämnade i december in ett ambitiöst remissvar, längre än själva programmet!

I februari, när partistyrelsen presenterade sitt slutgiltiga förslag till nytt partiprogram, kunde vi konstatera att vi i många viktiga frågor blivit lyssnade på. Så till exempel slår partiet åter fast att demokratins princip ska utvidgas till att omfatta hela samhället. Så har skrivningarna om ökat inflytande för de anställda över sin arbetssituation och sin arbetsplats skärpts. Så har den feministiska analysen fördjupats, liksom analysen av rasismen. Programmet är nu mer välskrivet, mer sammanhängande och det går tydligare att följa den demokratiskt socialistiska samhällssynen.

S-studenter hade ändå önskat mer. Partiprogrammet slår förvisso fast att den ekonomiska tillväxten inte kan fortskrida så som den hittills gjort - med ständigt ökade utsläpp och ökat resursuttag. Men något egentligt alternativ finns inte. Förhoppningen ställs till teknikutvecklingen. S-studenter bejakar självklart forskning, men vi menar att en framtidspolitik värd namnet måste syfta till att ge människor mer tid - till varandra, till kultur, till återhämtning och reflektion. Det vore både socialt och ekologiskt hållbart.

I grunden och botten är det fysik och biologi som sätter gränserna för vår civilisations utnyttjande av jordens tillgångar. Det måste också socialdemokratin acceptera. Det är ingen förlust. Vi kan skapa en bättre värld, också utan massiv ekonomisk tillväxt av traditionell typ. Frågan är om inte det också är nödvändigt!

Till sist, mitt i debatten om vinster i välfärden, individualiserad föräldraförsäkring, 90 dagars-garanti och alla andra trängande dagspolitiska frågor, måste också något detaljartat sägas om det ideologiska, om enskilda skrivningar i partiprogrammet. Det är i detaljerna det goda - och det mindre goda - skapas.

Partistyrelsens förslag innehåller, i stycket om en ideologisk beskrivning av solidaritet, följande mening:

"Rättvisan uppstår först då även de som inte farit illa uppröras av orättvisan."

Den formuleringen reagerade vi S-studenter direkt på i höstas. Vi trodde också att den försvunnit. Men den finns kvar, tyvärr. Läs den igen. Vad säger den egentligen? Inte leder någon annans ilska automatiskt till ökad rättvisa. Inte tillkom kollektivavtal eller den politiska demokratin för att direktörerna och adelsaristokratin plötsligt tyckte synd om alla människor som slet ut sig på det tidiga 1900-talets arbetsmarknad utan att få välja sina riksdag.

Jämlikhet och rättvisa uppstår inte på grund av någon annan. Det är bara vi själva som råder över det, genom politisk kamp och politiskt arbete. Det har socialdemokratin alltid insett. Se till att den fortsätter att göra det! Stryk den citerade skrivningen. Stycket blir bättre utan.

Vad händer på SUS i Lund?

Den senaste tiden har larmrapporterna om stress dålig arbetsmiljö avlöst varandra. Ett vite på drygt fyra miljoner är utfärdat av arbetsmiljöverket på akuten i Lund. Jag var på studiebesök på barnintensiven, barninfektion och akutavdelning 8 samt den "stora akutmottagningen" på sjukhuset i Lund i måndags tillsammans med Morgan Johansson. Tanken var givetvis att få en bättre bild av verksamheten - genom att få möjlighet att sitta ner och prata med personalen och höra hur de ser på saken.

33 av 45 sjuksköterskor på barnintensiven i Lund har sagt upp sig i protest mot att arbetsgivaren vill försämra deras arbetstidstidsavtal. På barnintensiven bedriver man intensivvård av barn (detta förstod man givetvis på namnet). Det kan röra sig om barn med hjärtproblem som behöver operationer. Barn som av olika anledningar behöver dialys och annan slag av avancerad sjukvård. Patienterna komemr från hela Sverige. Att sjukvården dessutom rör små barn gör det hela än mer komplicerat. Detta är personal som har gedigen erfarenhet och kompetens. Kliniken förser hela Sverige med avancerad sjukvård för mycket svårt sjuka barn.

Vad händer med klinikens verksamhet om 33 av 45 sjuksköterskor försvinner?
Och är kraven helt orimliga?

Sjuksköterskornas krav är, enligt uppgift, att få behålla sitt gamla avtal. Inte mer än vad de har nu – utan samma villkor som de har nu. Det borde inte vara omöjligt att komma överens kan man tycka

men kanske nödvändigt?

 

Studiebesök på akuten i Lund



Äldreboendet som försvann

Igår diskuterades äldreboendet Norregårdens framtid i Kommunstyrelsen. Äldreboendet stängdes på grund av knapp ekonomi och resursbrist för nära ett år sedan och ska nu omvandlas till ett boende för akut hemlösa och personer med bland annat missbruksproblematik.


Det är i och för bra att kommunen bör fortsätta att hyra Norregården och välkomnar att kommunen bygger ut sin kapacitet för att hantera hemlösheten. Därför röstade vi för förslaget. Den rödgröna oppositionen har ju under flera år försökt att lyfta att majoriteten måste ta sitt ansvar för att lösa hemlösheten och kommit med förslag på lösningar – till exempel genom att arbeta efter modellen bostad först. Och kategoriboenden är ingen långsiktig lösning. Det hade därför varit bra att undersöka möjligheterna till att hitta andra mer ändamålsenliga lokaler skulle undersökas. Och det hade också varit bra att man kunde se till att förändringarna av Norregården görs på ett sådant sätt att boendet enkelt kan göras om för att användas som särskilt boende om behovet skulle uppstå.

Ett grundläggande problem för att komma till bukt med hemlösheten är givetvis bostadsbristen som bara kan lösas genom byggandet av fler bostäder så att alla kan få den trygghet och fasta punkt i tillvaron som ett eget hem innebär. För att kunna ge våra äldre den vård och omsorg de behöver inom ramen för särskilt boende ser vi också att vi kommer att behöva den kapacitet som försvinner när Norregården inte längre används. Därför vill vi att den fortsatta användningen av Norregården sker på ett sådant sätt att en omställning till Vård- och Omsorgsnämndens användningsområde ska kunna ske utan alltför stora kostnader när det behovet uppstår.

Det är annars lätt att man väger två grupper av personers intressen emot varnadra – intressen som båda är viktiga och behöver tillgodoses. Vi vet också att behoven för båda grupperna kommer att öka bara inom ett par år. Då verkar det inte särskilt framtidsinriktat att lägga ner ett nyrenoverat, fungerande äldreboende för att sedan göra om det för annan verksamhet?
Vi måste ha lösningar både för hemlösa personer och äldre i behov av särskilt boende.

En modern ungdoms- och idrottsstad förtjänar en skateanläggning

På senaste tiden har vi kunnat läsa om planerna för att bygga en anläggning för skateboard i Lund. Det är bra för trots att det är en av de större idrotterna i Lund har sporten inte fått den status den förtjänar. Förmodligen handlar det om hur omvärlden ser på denna lite annorlunda form av motion och på de fördomar som finns. Skateandet är nämligen något mer än bara tjejer och killar som åker bräda. Skateboard är en egen kulturyttring som måste uppmärksammas och stödjas.

Men det som de senaste veckornas debatt har handlat om är främst om och i sådana fall var Lunds kommun ska kunna anlägga en modern skateanläggning för tävling och träning. Framförallt har diskussionen handlat om Gamla Södra lekplatsen vid Mejeriet.

Frågan om att göra en skateanläggning på Södra lekplatsen är inte ny. Redan när Lunds kommun skulle anta sin budget för 2012, det vill säga i juni 2011 förslog vi socialdemokrater att kommunen skulle anslå pengar för att göra om tomten till en modern anläggning för skateboard och annan spontanidrott, exempelvis parkour. Vårt förslag fick stöd och hela den rödgröna oppositionen förde fram det i sina budgetar. Inget av de borgerliga partierna var däremot intresserade varken av någon skateanläggning på Södra lekplatsen eller någon annanstans. Det är därför mycket svårt att ta Tekniska nämndens ordförande Ronny Johannesen på allvar när han går ut och uttalar sig positivt om projektet.

Vi socialdemokrater står fullt ut bakom planerna på att omvandla Södra lekplatsen till en modern skateanläggning och vi är beredda att investera de pengar som krävs för att projektet ska bli verklighet. Vi ser inga konflikter mellan detta och upprustandet av Stadsparken. Tvärt om kommer parkens bli attraktivare när motion och idrott förs in i miljön tillsammans med nya lundabor.

En modern skateanläggning borde vara självklar för en kommun som vill aspirera på att kalla sig ungdomskommun. Vi socialdemokrater lovar att se till att projektet får klarsignal senast 2014.

Anna-Lena Hogerud – oppositionsråd (s)

Joakim Friberg 2:e vice ordförande Kultur och Fritidsnämnden (s)



Insändaren publicerad i Sydsvenska dagbladet 130204

Skåne 2030 - vart är vi på väg?

Idag har vi i Kommunstyrelsens arbetsutskott träfat ledningen för Region Skåne och diskuterat framtida utmaningar. Hur skapas lokal och regional tillväxt och hur hänger allt ihop? Vilka stor utmaningar har vi framöver när det gäler exempelvis kollektivtrafik och infrastruktur och var ska människor bo, arbeta och leva?




Intressanta och livliga diskussioner om allt från spårvagn till superbussar till bostäder. Mer om detta kan ni också läsa på vår gemensamma blogg:



http://samtalomframtiden.blogspot.se/2013/02/luinds-oppositionsrad-traffar.html?spref=fb