Släpp in skaten i Stadsparken

Vi Socialdemokrater vill att Stadsparken ska kompletteras med en modern och Skateboardanläggning - senast efter valet 2014. Om detta kan ni även läsa i både dagens Sydsvenska och Skånskan. Vi har föreslagit att det ska byggas en anläggning för skateboard i centrala Lund. För den tanken har vi också fått stöd av de övriga i oppositionen och emellanåt har det också verkar som om även vissa borgerliga företrädare är intresserade av detta. I förra veckan behandlade Kommunstyrelsen planerna för Stadsparkens förnyelse och vi föreslog att man skulle skapa utrymme för skate i parken. Tyvärr fanns det inget stöd för förslaget inom den borgerliga majoriteten. I förslaget till utökningen och förnyelsen av Stadsparken finns mycket som är bra. Särskilt att parken kommer att erbjuda större möjligheter till rekreation för lundaborna i form av längre motionsslinga och beach volley vilket skapar en mer levande parkmiljö.


Jag har svårt att se varför man inte kan eller vill ge även skatearna utrymme i parken. En modern skateanläggning skulle inte komma i konflikt med de gällande planerna för stadsparkens förnyelse. Tvärt om så skulle det innebära att ett populärt parkområde kompletteras och blir ännu populärare eftersom ytterligare aktiviteter lyfts in. Lund behöver också stärka förutsättningarna för en rik fritid för fler åkare. På det sättet skulle lundaborna också få en mer levande stadspark och frågan om en centralt belägen skateboardanläggning skulle få en lösning. Anläggningens utformning skulle man sedan kunna diskutera tillsammans med åkarna.

Människor har åkt skateboard sedan 1950-talet. Det handlar inte bara om män och kvinnor, killar och tjejer som åker bräda. Det är på många sätt en egen kulturyttring och en mötesplats där äldre och yngre förenas i ett gemensamt intresse – åkandet. Det finns ett värde i se till att kulturyttringar av olika slag ges möjlighet att utvecklas. Precis som det finns ett värde i att stadsparken ger utrymme till såväl strosande, joggande som kulturaktiviteter. Trots att ledande moderata företrädare vid flera tillfällen uttalat sig positiva till anläggande av skateboardanläggningar och talat sig varma för hur viktigt det var att satsa på skateboard och spontanidrott fanns det inget intresse för att skapa utrymme för detta i stadsparken och vårt förslag röstades ner. Lund har idag runt 100 anläggningar för idrott och fysiskt aktivitet. Att anlägga en anläggning vid Mejeriet kulle vara ett gott tillskott till dessa och tusentals åkare skulle få en ordentlig anläggning.

Så släpp in skaten i parken.

Att koka soppa på en spik - krisen i sjukvården

I gårdagens Skånska dagbladet kan man läsa att en del av patienter och personal använder ordet katastrof när de ska beskriva väntetider och platsbrist på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö. Bland annat uppges en av orsakerna i artikeln vara att det kom så många helgdagar i år. Ledningen på sjukhuset talar om ett ansträngt läge. I dagens tidning kan man läsa om att interna meddelande ska ha gått på sjukhuset i Lund ut där det meddelas att patientet får lov att placeras även i korridorer och andra akutrum på grund av platsbrist.


Som politiker har vi att se till att vården har de resurser som krävs för att den ska kunna garantera patientsäkerhet och uppfylla det vårdbehov våra medborgare har. Jag kan också tycka att vi har ett ansvar att ha ”örat mot marken”, att lyssna på kritik som kommer fram, inte minst från anställda och brukare. I det här fallet kommer signaler från alla möjliga håll och har gjort ett bra tag. Sjukhuspersonal och sjukhusledning gör säkert så gott de kan för att göra det bästa av en ansträngd situation – något annat vill jag inte påskina. Men om man dras med underskott som tvingar på nedskärningar på grund av en för stram budget från den politiska ledningen – vad ska man göra åt det? Och hur länge kan dessa nedskärningar pågå innan patientsäkerhet och arbetsmiljö blir lidande? Hur ger man en god vård till brukarna när man inte ens har en sängplats att erbjuda? Det spelar ingen roll hur skickliga och flitiga våra vårdanställda är – det blir inte särskilt mycket soppa när man tvingas koka på en spik – vilket man givetvis aldrig skulle behöva göra.

Inte ens de borgerliga politiker som tidigare i höstas, i november senast, stod och avfärdade den kritik som kom från personal på onkologen som ”tidningsankor” kan väl säga något annat än att det fanns fog för den kritiken och oron som framfördes, precis som det gör för denna kritiken och oron nu.