”De åtgärder som vidtagits för att motverka långvarig sjukfrånvaro har även de bidragit till ökad jämställdhet, eftersom kvinnor historiskt har varit överrepresenterade inom sjukförsäkringen. Framför allt slogs fler kvinnor än män ut från arbetsmarknaden via förtidspension, eller sjukersättning som det numera heter. Inflödet till sjukersättningen har sjunkit dramatiskt och är nu på samma nivå för kvinnor som för män. Detta kan på sikt komma att få betydande effekter på den ekonomiska jämställdheten”.
Texten kommer från bilaga fyra i budgeten. Det verkar som om regeringen verkligen menar att färre kvinnor kan få sjukersättning, eller det som i dagligt tal kallas förtidspension, är en seger för jämställdheten. Självklart är det så att när möjligheten till ersättning begränsas kraftigt så kommer också antalet som får ersättningen att minska dramatiskt. Det krävs ingen större begåvning för att inse det. Och visst är det så att fler kvinnor än män var förtidspensionerade och långtidssjukskrivna.
Vän av ordning måste dock fråga sig om det är så att dessa kvinnor blir friskare för att ersättningen försvinner för dem? För hur skulle ett minskat antal som får sjukersättning annars gagna den ekonomiska jämställdheten?
Lite våghalsigt kanske, men kan man inte tänka sig att det var själva sjukdomen som tog bort arbetsförmågan? Att sjukdomen inte försvinner för att ersättnigen gör det – och att detta också syns i att fler människor tvingas få ekonomiskt bistånd till sin försörjning. Att inflödet till sjukersättningen har sjunkit och är på samma nivå för kvinnor som för män beror snarare på att möjligheten att få ersättning beskurits kraftigt. En inte helt orimlig slutsats är då att fler kvinnor än män bir utan ekonomiskt ersättning trots sjukdom.
Det kan givetvis få betydande effekter på den ekonomiska jämställdheten – men hur det gynnar ökad jämlikhet är åtminstone inte jag kroppad att begripa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar