Vi som sitter i Kommunstyrelsen i Lund blev livligt uppvaktade under och efter gårdagens sammanträde. Utanför sessionssalens fönster hade en samling av arga föräldrar och barn samlats för att protestera mot de nedskärningar som har pågått under sex års tid i Lunds skolor. Under parollerna ”sluta spara, barnen är i fara” och ”sluta skära vi vill lära” väntade en hel hop utanför stadshuset på oss ledamöter. Vi som valde att inte smita ut bakvägen fick dessutom en möjlighet att diskutera den kommande budgeten och eventuella effekter av den för skolan med de (med all rätt) upprörda föräldrarna. Budgeten, som räknas upp med två procent, täcker ju inte de kostnader som verksamheten kommer att ha 2013 – eftersom priser och löner förväntas öka med 2,7 procent kommer det att saknas 0,7 procent. Det innebär att man tvingar fram nedskärningar i verksamheten, exempelvis i skolan, som redan har fått dra åt svångremmen under flera års tid. Trots detta påstår man att skolan är prioriterad. Man tar sig för pannan.
Från socialdemokraternas sida har vi föreslagit en budget där full kompensation ges – vilket vi behöver höja skatten med 40 öre ( 60-70 kr per månad för medelinkomsttagaren) för att kunna göra. Eftersom vi instämmer med föräldrarna – det måste bli ett stopp på nedskärningarna. Varför ska barnen betala för en skattesänkning med sin utbildning och sin framtid?
När barn och skolnämnden i Lunds stad behandlade de ekonomiska ramarna var även Folkpartiet (genom Lars Hansson) helt inne på att full kompensation var nödvändig för verksamheten. Lars Hansson markerade tydligt att det måste bli ett stopp för besparingar på skolans område. Det är glädjande tycker jag, för det räcker nämligen med att Folkpartiet (egentligen behövs bara tre ledamöter) röstar emot borgarnas budget på sammantärdet i juni för att skolan och andra verksamheter ska kunna slippa fler nedskärningar. Och Folkpartiet hävdar ju ofta skolpolitik som något av deras paradgren. I dagens Sydsvenskan kan man dock läsa att det är tveksamt om Folkpartiet kommer att gå från ord till handling i juni.
På journalistens frågor svarar Hansson följande.
”Lars Hansson, är du nöjd med kommunstyrelsens beslut?
– Självklart inte. Jag kan ställa upp på att vi behöver ha en återhållsam kommunal ekonomi, men man borde tagit hänsyn till skolans speciella situation med reformpaketen och den nya läroplanen.
Är du beredd att rösta emot alliansens budgetförslag i fullmäktige?
– Det beror mycket på hur det ser ut i fullmäktige. Jag kommer inte att göra gemensam sak med något av våra fem oppositionspartier. Och det är inte säkert att jag ens tjänstgör när beslutet tas – budgetfullmäktige – budgetfullmäktige pågår mellan 8.30 och 22.30 i två dagar, så vi tjänstgör i skift”.
Min tolkning måste vara att det kommer att finnas ledamöter i kommunfullmäktige som egentligen inte vill rösta igenom fler nedskärningar, men ändå kommer att göra det eller hålla sig borta när deras hjärtefrågor behandlas. Jag kan tycka att det vore bättre att vara på plats och påverka framtiden istället – att hålla gå från ord till handling och faktiskt stå för vad man tycker även vid skarpt läge. Men det kanske är för mycket begärt att kräva någon form av koppling mellan åsikter och politisk praktik av framträdande liberaler?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar