Jag mötte en fantastisk kvinna idag.
Som med friheten och kanske till och med livet som insats väljer att viga sitt liv i kampen för demokrati och frihet för alla människor. Parvin Ardalan, en iransk kvinnorättsaktivist och journalist talade inför regionfullmäktige i Kristianstad.
Hon berättade om hur hon tvingades fly från regimen i Iran. I hemlandet väntar nämligen ett långt fängelsestraff. För att hon har gjort det man inte får lov till i Iran. Hon har försökt att skapa en opinion som utmanar normen och ifrågasätter den patriarkala ordningen i Iran. Genom att bland annat organisera namninsamlingar för kvinnors och mäns lika rättigheter. Och strävan att få ihop en miljon namnunderskrifter blev en central del i kampen för ett demokratiskt Iran.
På grund av det är hon en förföljd kvinna och blev i mars i år Malmös och Skånes första fristadsförfattare genom fristadsprojektet. Trelleborgs allehanda skriver om henne i dagens ledare, "Hela Skåne kan bidra". Parvin Ardalan pratade också om att kampen fortsätter från Skåne. För att den måste fortsätta. Parvin Ardalan var väl medveten om att hon riskerade fängelse och kanske etter värre för arbetet mot ett demokratiskt samhälle. Hon valde att ta den risken för att hon och andra ska få ett friare liv. För att fler ska få möjlighet att styra sin egen tillvaro och göra sina egna livsval.
Man kan inte annat än beundra det mod och den målmedvetenhet som Parvin Ardalan och andra aktivister runt om i världen besitter. Samtidigt som man med det perspektivet också måste förundras över att vi som lever i ett någorlunda fritt samhälle gång efter annan väljer att inte utnyttja den möjlighet vi har till inflytande och påverkan. För att vi är bekväma och kanske har börjat ta demokratin för given. Men demokrati är inte en gång för alla given. Den måste ständigt utvecklas och återerövras. Det gäller såväl i Sverige som i Iran. Upp till kamp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar