Stödet för monarkin faller. Bara drygt 55 procent vill nu behålla monarkin. Det är ett markant fall jämfört med för sex år sedan. Å andra sidan vill bara 22 procent avskaffa nuvarande styrelseskick - visserligen en ökning från 15 procent från mätningen för sex år sedan. Rimligen får man utgå från att resterande 22 procent är osäkra.
Det är bra att stödet för monarkin minskar. Monarkin är oförenligt med principen om politisk demokrati. Det är en kvarleva från en annan och sämre tid. Samtidigt är monarkin i realiteten, i Sverige och i andra konstitutionella monarkier, ett ganska litet problem. Kostnaden kan man till exempel bortse från; kulturskatterna och slotten och herresätena hade ändå fått bevaras. Och det finns inget som tyder på att medborgarna i Tyskland tack vare sin ceremoniella förbundspresident upplever sina "demokratiska behov" tillgodosedda i högre utsträckning än Sverige, Danmarks eller Norges.
I grunden rör inte kungahuset folkstyret eftersom kungahuset inte har något inflytande över någon av de maktbaser som det finns motstridiga intressen kring, till exempel fördelningen av produktionsresultatet. Kungahusets vara eller inte vara påverkar inte heller de reella möjligheterna att delta i den politiska demokratin och kungahusets välgörenhetsverksamhet är inte något hot mot den sociala demokratin.
Härmed inte sagt att Sverige saknar demokratiproblem. Vi har gott om brist på folkstyre inom den ekonomiska och sociala sfären. Människor har alldeles för litet makt över vad som produceras, hur det produceras och till vad saker och ting produceras. Denna maktbrist leder till ett kortsiktig och asocial roffarekonomi som vägrar att ta hänsyn till hållbarhetsperspektivet. Därför och för att, nästan, parafrasera högern: Låt människor tillsammans bestämma själva - också över ekonomin.
Finge jag möjlighet att införa ekonomisk demokrati skulle åtminstone jag kunna tänka mig att i utbyte behålla kungahuset. Åtminstone så länge de anställda inom hovet också får goda möjligheter att påverka det egna arbetet.
Aftonbladet, DN, Expressen, GP.
12 kommentarer:
Nej, kungahuset är en stor kostnad för oss rent demokratiskt.
Jag tycker det är förvånande att 2010 svassar politiker fortfarande runt dessa stolpskott från familjen Bernadotte.
Vad gäller ekonomisk demokrati - varje sänkt skattekrona ger större ekonomisk frihet för arbetaren. Finfina grejer.
Den som läser detta inlägg ordentligt förstår naturligtvis att jag vill avskaffa kungahuset.
Den som tänkt över varje människas rätt att gå i skola, få en högkvalitativ vård med metoder och läkemedel påkomna av en forskning i världsklass, en välfungerande kollektivtrafik och en värdig omsorg för barn och gamla kommer nog också till slutsatsen att frihet inte alltid bäst tillvaratas av stora skattesänkningar. Särskilt om dessa, som fallet är nu, tydligt riktas mot dem med höga inkomster och stora förmögenheter.
Vilka skattesänkningar på kommunal/landstingsnivå talar du om som har med skola, vård, kollektivtrafik etc att göra ?
Världens högsta skatter räcker tydligen inte för din form av system, vad förespråkar du , var går gränsen när du är nöjd ?
Hur många fler statliga miljarder vill du ha för att borra nya tunnlar i Hallandsåsar, lägga nya oekonomiska järnvägar, förnya JAS plan och skänka miljarder till korrumperade i 3:e världen ?
Du känner uppenbarligen inte till att mellan tio och tjugo procent av kommunernas intäkter utgörs av bidrag från staten? Storleken på dessa påverkas naturligtvis av de skattesänkningarna. Därtill har flera större kommuner, bland andra Stockholm, sänkt skatten under mandatperioden. Andra kommuner har i stället tvingats höja för att motverka de sänkta statsbidragen.
Jag stödjer den socialdemokratiska välfärds- och skattepolitiken. Så det är inte jag som är svaret skyldig. Hur långt ned är du beredd att gå? Hur mycket måste vi betala ur egen ficka? Hur stor ska ojämlikheten bli? Hur många utsatta ska vi strunta i att ta hand om?
Vilka kommunala intäkter har minskat pga jobbskatteavdrag etc.
Vilka landstingsintäkter har minskat pga jobbskatteavdrag etc.
Världens högsta skatter ger inte världens bästa välfärd, ändå vill du höja skatterna.
Det är inte skatteintäkterna som det är fel på, det är uppenbart att de inte används så bra.
Jo, du är svaret skyldig om du är intresserad av att vara en seriös politiker.
Det allmänna statsbidraget till kommunerna. Det kallas så.
Intäkterna till välfärden har på grund av den borgerliga regeringens politik minskat med nära 100 miljarder. Samtidigt ökar barnfattigdomen och antalet människor som behöver socialbidrag. Studenterna lever under existensminimun och sjuka kastas ut ur sjukförsäkringen. TCO beräknar att högerregeringens skattepolitik och dess havererade arbetsmarknadspolitik hotar 20 000 välfärdsjobb i kommuner och landsting. Där har du några av konsekvenserna av den borgerliga regeringens politik.
Sverige har inte världens högsta skatter. Den borgerliga regeringen har sänkt dem till flera jämförbara länders nivå - händelsevis parallellt med att arbetslösheten har ökat till en genomsnittlig Europanivå.
För en genomgång av vad den socialdemokratiska politiken betytt för Sverige rekommenderar jag dig att läsa professorerna Wilkinson och Picketts bok "Jämlikhetsanden".
Nej, frågorna kvarstår.
Vilka kommunala intäkter har minskat pga jobbskatteavdrag etc.
Vilka landstingsintäkter har minskat pga jobbskatteavdrag etc.
Svaren är - Inga.
Kommunerna har ju visat överskott till och med.
Därför ska de få mindre bidrag.
Enligt S så är ju skattesänkningarna för övrigt gjorda med lånade pengar...
Du vet kanske inte om att trots att vi genomlider den största globala ekonomiska kollapsen i
historien så har Sverige klarat sig bra jämfört med andra länder. Denna härdsmälta har
givetvis fått effekt på arbetslöshet etc men om man jämför med arbetslösheten 2006 så har vi klarat
oss fantastiskt bra.
Statskulden är mindre nu än den var 2006 efter en brinnande högkonjunktur som S hade glädjen
att regera under men förvaltade så extremt dåligt med hög arbetslöshet, enorma förtidspensioneringar och
ökande statsskuld.
Sverige har ett av världens högsta skattetrycvk (vi är väl nummer två numera) om man räknar in alla
direkta/indirekta skatter.
Sverige har en hög arbetslöshet, helt i paritet med andra länder numera, tyvärr hade vi en väldigt hög
arbetslöshet även under S då vi levde i en extrem uppåt konjunktur, det är en sur karamell ...
Som aktiv i kommunpolitiken har jag med egna ögon sett vad åtstramningarna och hoten om åtstramningarna tvingar kommunerna att göra. Malmö kommun har brutit mot lagen och underbalanserat sin budget för att kunna behålla så många välfärdsanställda som möjligt. Många borgerliga kommuner har inte gjort så. I stället har de anställda fått gå. Det är klart att det förbättrar siffrorna. Men, det försämrar servicen, kvaliteten i skolan, tryggheten för de äldre och framtiden för de unga. Det är ingen ansvarsfull politik.
Jag förstår att du tycker att vi satsar för mycket på barnen, eleverna, de funktionshindrade, de äldre, våra parker och kulturskolor. Jag förstår att du tycker att vi har för många vårdcentraler, för mycket personal på sjukhusen, för många linjer i kollektivtrafiken. Jag förstår allt detta, men jag håller inte med.
Ja, det är klart att skattesänkningarna är gjorda för lånade pengar. Man lånar upp pengar för att sänka skatten för dem med höga inkomster och stora förmögenheter - i stället för att satsa dessa pengar på den gemensamma välfärden, på jobb- och utbildningspolitik, på klimatomställning och undvika att låna och skapa stora skulder för framtiden.
Det är bara att konstatera. Före krisen och före den borgerliga regeringen hade vi, om man använder Nymoderaternas sysselsättningsmodell, den andra eller tredje högsta sysselsättningen i Europa. Nu är vi på en genomsnittlig Europanivå. De andra länderna har också drabbats av krisen...
Det du glömmer är att man måste dra tre till fem procentenheter från den svenska skattekvoten för att göra den jämförbar med andra länders. Detta eftersom vi beskattar till exempel socialförsäkringarna, betalar mycket av välfärdsverksamheten direkt via skatten och inte via avgifter och ger bidrag (i form av till exempel studiebidrag och barnbidrag) och inte skatteavdrag. Trots det har åtminstone haft en betydligt mer omfattande välfärd.
Och, återigen, läs gärna professorerna Wilkinson och Picketts bok.
Med detta avslutar jag debatten.
Som sagt.
Har ni sänkt kommunalskatten i Malmö ?
Har ni sänkt landstingsskatten i Skåne ?
Har ni fått mindre bidrag från staten ?
Att satsa pengar på att borra hål i Hallandsåsar, bygga olönsamma järnvägar, kasta ut pengar på
terapiverksamhet i AF's regi, köpa dyra stridsflygplan, kasta pengar på kurrumperade regimer i
Afrika... det finns mycket som staten inte borde göra med skattepengarna.
Jag förstår att du tycker att detta är en livsnödvändig del av "välfärden".
Jag förstår att du anser att all statlig/ kommunal / landstingsdriven verksamhet drivs optimalt,
det anser inte jag. Jag anser att det finns oerhörda vinster att göra i form av effektivisering,
bättre planering etc. Det gäller att hela tiden se hur man kan förbättra utnyttjandet av skattebetalarnas
medel.
Under den brinnande högkonjunkturen när S regerade 2002-2006 hade vi hög arbetslöshet, hög förtidspensionering,
ökande klyftor i samhället, ökande statsskuld. Man misslyckades totalt att utnyttja denna högkonjunktur.
Du glömmer alla indirekta skatter (moms, importskatter, bränsleskatter, elskatter etc etc).
Vi har ett bisarrt skattetryck i landet som inte reflekteras i välfärd.
Skicka en kommentar