Ge fan i våra hus!

Dagens Nyheter rapporterar i dag om en accelererande utförsäljningstakt av allmännyttan. I fjol såldes hela 18 000 hyreslägenheter i över 80 av landets kommuner. Omkring 13 500 av lägenheterna såldes i Stockholm och merparten av dem i Stockholms innerstad.

Knappt 60 kommuner till planerar försäljning av ytterligare cirka 20 000 hyresbostäder under 2009 och 2010. Knappast överraskande ligger omkring tre fjärdedelar av dessa ihuvudstaden.

Utförsäljningen av allmännyttan är en bostads- och jämlikhetspolitisk katastrof. Det är ett utdraget mord på tanken om att innerstäderna inte ska vara överklassreservat. Därmed inte sagt att allting var frid och fröjd före de stora utförsäljningarna. Vi socialdemokrater har mycket att jobba på när det gäller vår bostadspolitik - det gäller minskad segregation, ökad nybyggnation, snabbare renoveringstakt, stopp för bostadsspekulationer som driver upp värdena så att bara rika har råd att bo någorlunda attraktivt och för välfärdens skull gäller det också ett återindrivande av den summa som fastighetsskatten inbringade år 2006.

I första hand måste dock, som sagt, allmännyttan och dess lägenhetsbestånd försvaras. I princip borde det egentligen vara förbjudet att sälja ut så mycket som en enda bostad. För hur tråkigt det än må låta kan inte det gemensamma lägenhetsbeståndet vara exklusivt till för de aktuella hyresgästerna; det tillhör också kommande sådana och det är en del av en god, modern och flexibel stads- och samhällsplanering. Därför kan inte allmänyttan vara bostadsbank för framtida utförsäljningar. Så enkelt borde det faktiskt vara - ge fan i våra hus!

En riktigt god affär

Det finns en mycket enkel lösning till den senaste veckans skandaler kring utförsäljningen av de statliga bolagen: Stoppa hela processen och sälj ut den ansvarige ministern Mats Odell istället!

Herr Odell lär väl knappast betinga ett högt pris, men oavsett hur litet vi får för honom blir det ändå en god affär - för Sverige, för regeringen och, i synnerhet, för kristdemokraterna.

Gröna gräsrötter regerar!

Den som har läst den här bloggen då och då vet att jag skrivit om ett samarbete mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Personligen är jag i grund och botten positivt inställd till ett sådant, och i flera frågor anser jag att vänstern och miljöpartiet har den bättre politiken.

Miljöpartiets ambivalens mellan (social)liberalism och grön politik skiftande i rött - det gäller privata skolor, statligt ägande och i viss mån arbetsmarknadspolitik - är dock en källa till irritation. Det är inte ovanligt att stöta på miljöpartistiska väljare som inte känner till sitt partis hållning i dessa frågor. När de konfronteras med verkligheten ställer sig många frågande till varför - de har röstat på ett alternativ som de uppfattat står tydligt till vänster. Många minns också med fasa regeringsförhandlingarna efter 2002 års val när de gröna ville styra med kristdemokrater. Miljöpartiets obegripliga stöd för Mats Odells utförsäljningar av statliga bolag har också upprört.

Mot bakgrund av detta är utfallet av miljöpartiets kongress glädjande. Beslutet att stå fritt mellan blocken är ett naturligt genomslag för en gammal symbolfråga. Desto viktigare är att ombuden körde över partiledningen i frågan om de statliga företagen. Partiet kovänder nu och skall motarbeta privatiseringar av dessa! Bra är också att ombuden valde att skärpa klimatkraven.

Slutsatsen blir en ovation till de grönas gräsrötter och samtidigt en uppmaning med eftertryck till mitt partis ledning: Lär er av miljöpartiet om interndemokrati. Det kan de mycket bättre än ni!