Dyrast kläder i ESF-demonstrationen

På grund av forskningsarbete kunde jag inte delta i ESF:s seminarieverksamhet. Istället fick jag trösta mig med lördagens härliga demonstration. Jag gick tillsammans med andra s-studenter och SSU:are från hela landet den tre timmar långa marschen genom Malmö. Så här i efterhand, och med tanke på att en del demonstranter var till åren komna, var rutten överdrivet tilltagen. Fast det var kul ändå!

Vid ett tillfälle gick jag ut ur tåget och ställde mig med ryggen mot Operan för att kunna beskåda det framifrån. Deltagarna kom nämligen norrifrån på Fersens väg mot den plats jag stod på. Den som har varit i Malmö vet att framför Operan finns en stor öppen plats (läs "torg"). Där passade sju, åtta (tio?) piketbussar på att ställa sig i en oklanderlig uppställning. Kring fordonen samlades en hel del poliser. Det hela hade inte varit det minsta roligt om det inte vore det för som utspelade sig på Operans maffiga balkong som vetter mot torget och Fersens väg och därmed även mot själva tåget. På den satt nämligen fullt med finklädda herrar och damer som med lätt uppspärrade ögon och bekymrade miner betraktade marschen komma mot dem.

På så vis blev det en klassisk bild: Polisen som visar musklerna och ställer sig som en mur framför överklassen vilken lätt oroad ser folkmassorna närma sig.

Tilläggas bör naturligtvis att det på intet sätt var bäddat för konflikt; den planerade demonstrationsrutten gick helt enkelt förbi Operan, och torget utgjorde en perfekt parkeringsplats för polisen. Operabesökarnas oro får väl i bästa fall betraktas som ett utslag av dåligt samvete.

Därefter gick jag i motsatt riktning mot tåget och passerade således samtliga deltagande organisationer. Det var en härlig syn - så bred och mångfacetterad den europeiska vänstern, arbetar- och miljörörelsen är! Emellertid fanns det ett par inslag jag helst hade kunnat vara utan. Ett av dem, planka.nu (1), visade sig bjuda på dagens andra underhållande moment. Det förhöll sig nämligen så att den troppen skilde ut sig från de flesta andra. Utan tvekan hade dess deltagare tågets dyraste kläder. Således är det alltså så att de som förmodligen lättast kan avvara tåg- eller bussbiljettspengarna också är de som är minst villiga att hosta upp dem - förutsatt att de inte har snott även kläderna förstås. Man tar sig för pannan.

(1) Inte på grund av visionen om avgiftsfri kollektivtrafik utan för den osolidariska och helt oproduktiva metoden, plankning.