Släpp in skaten i Stadsparken

Vi Socialdemokrater vill att Stadsparken ska kompletteras med en modern och Skateboardanläggning - senast efter valet 2014. Om detta kan ni även läsa i både dagens Sydsvenska och Skånskan. Vi har föreslagit att det ska byggas en anläggning för skateboard i centrala Lund. För den tanken har vi också fått stöd av de övriga i oppositionen och emellanåt har det också verkar som om även vissa borgerliga företrädare är intresserade av detta. I förra veckan behandlade Kommunstyrelsen planerna för Stadsparkens förnyelse och vi föreslog att man skulle skapa utrymme för skate i parken. Tyvärr fanns det inget stöd för förslaget inom den borgerliga majoriteten. I förslaget till utökningen och förnyelsen av Stadsparken finns mycket som är bra. Särskilt att parken kommer att erbjuda större möjligheter till rekreation för lundaborna i form av längre motionsslinga och beach volley vilket skapar en mer levande parkmiljö.


Jag har svårt att se varför man inte kan eller vill ge även skatearna utrymme i parken. En modern skateanläggning skulle inte komma i konflikt med de gällande planerna för stadsparkens förnyelse. Tvärt om så skulle det innebära att ett populärt parkområde kompletteras och blir ännu populärare eftersom ytterligare aktiviteter lyfts in. Lund behöver också stärka förutsättningarna för en rik fritid för fler åkare. På det sättet skulle lundaborna också få en mer levande stadspark och frågan om en centralt belägen skateboardanläggning skulle få en lösning. Anläggningens utformning skulle man sedan kunna diskutera tillsammans med åkarna.

Människor har åkt skateboard sedan 1950-talet. Det handlar inte bara om män och kvinnor, killar och tjejer som åker bräda. Det är på många sätt en egen kulturyttring och en mötesplats där äldre och yngre förenas i ett gemensamt intresse – åkandet. Det finns ett värde i se till att kulturyttringar av olika slag ges möjlighet att utvecklas. Precis som det finns ett värde i att stadsparken ger utrymme till såväl strosande, joggande som kulturaktiviteter. Trots att ledande moderata företrädare vid flera tillfällen uttalat sig positiva till anläggande av skateboardanläggningar och talat sig varma för hur viktigt det var att satsa på skateboard och spontanidrott fanns det inget intresse för att skapa utrymme för detta i stadsparken och vårt förslag röstades ner. Lund har idag runt 100 anläggningar för idrott och fysiskt aktivitet. Att anlägga en anläggning vid Mejeriet kulle vara ett gott tillskott till dessa och tusentals åkare skulle få en ordentlig anläggning.

Så släpp in skaten i parken.

Att koka soppa på en spik - krisen i sjukvården

I gårdagens Skånska dagbladet kan man läsa att en del av patienter och personal använder ordet katastrof när de ska beskriva väntetider och platsbrist på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö. Bland annat uppges en av orsakerna i artikeln vara att det kom så många helgdagar i år. Ledningen på sjukhuset talar om ett ansträngt läge. I dagens tidning kan man läsa om att interna meddelande ska ha gått på sjukhuset i Lund ut där det meddelas att patientet får lov att placeras även i korridorer och andra akutrum på grund av platsbrist.


Som politiker har vi att se till att vården har de resurser som krävs för att den ska kunna garantera patientsäkerhet och uppfylla det vårdbehov våra medborgare har. Jag kan också tycka att vi har ett ansvar att ha ”örat mot marken”, att lyssna på kritik som kommer fram, inte minst från anställda och brukare. I det här fallet kommer signaler från alla möjliga håll och har gjort ett bra tag. Sjukhuspersonal och sjukhusledning gör säkert så gott de kan för att göra det bästa av en ansträngd situation – något annat vill jag inte påskina. Men om man dras med underskott som tvingar på nedskärningar på grund av en för stram budget från den politiska ledningen – vad ska man göra åt det? Och hur länge kan dessa nedskärningar pågå innan patientsäkerhet och arbetsmiljö blir lidande? Hur ger man en god vård till brukarna när man inte ens har en sängplats att erbjuda? Det spelar ingen roll hur skickliga och flitiga våra vårdanställda är – det blir inte särskilt mycket soppa när man tvingas koka på en spik – vilket man givetvis aldrig skulle behöva göra.

Inte ens de borgerliga politiker som tidigare i höstas, i november senast, stod och avfärdade den kritik som kom från personal på onkologen som ”tidningsankor” kan väl säga något annat än att det fanns fog för den kritiken och oron som framfördes, precis som det gör för denna kritiken och oron nu.

Kris i sjukvården

Idag börjar vi prata om budgeten för hälso- och sjukvården i Skåne. Debatten är rätt märklig – det känns som om vi och borgarna befinner oss i två skilda universum. I vårt universum innebär deras budgetförslag att det kommer att fattas nära 900 miljoner för sjukvården 2013. 897 miljoner – det är så mycket pengar att det är svårt att få en uppfattning om hur mycket det är. I deras universum pratas det om ”satsningar” och effektiviseringar. Och om hur bra den skånska vården är.

Moderaten Carl –Johan Sonesson stod för bara någon minut sedan i talarstolen och pratade om att det inte är någon kris i den skånska sjukvården. Sedan använde han resten av anförandet – i stort sett – till att kritisera socialdemokraternas budgetförslag.


PRO säger vad de tycker



Ingen kris alltså. PRO stod utanför sessionssalen igår och protesterade under parollen – sluta riva den skånska sjukvården. Att det är kris i vården och att resurserna minskar när behovet ökar. Att vårdplatser stängs för att det är för lite personal. Att arbetarskyddsstyrelsen varnar för att personalen riskerar att bli patienter. Att arbetsmiljöverket ser ytterst allvarligt på situationen på Skånes Universitetssjukhus gällande patientsäkerhet och arbetsmiljö. Att det snart kommer att göras en inspektion på akuten i Lund efter anmälan från läkarförbunden.



Facken går hårt emot budgeten och är rädda både för arbetsmiljö och patientsäkerhet. 400 har fått sluta på Skånes Universitetssjukhus. 140 vårdplatser har fått stängas – fast det behövs fler vårdplatser. 17 anställda på onkologen uttrycker oro för sina patienter eftersom de inte känner att de kan ge den vård de behöver. På nyheterna kan man följa en sjuksköterska som talar om att hon medicinerar med en medicin som inte är lika bra som den man hade tidigare – eftersom den ger mycket fler biverkningar - men det är den dom hänvisas till eftersom den är billigare. Inslaget kan ses på Sydnytts hemsida

Mikael Sandin, även han moderat, står i talarstolen och kallar den oro som uttrycks från fackligt håll, från personal, från patienter och läkare för tidningsankor. Att kalla kritik från arbetsmiljöverk, läkare på onkologen och övrig personals förtvivlan över den rådande situationen i den skånska sjukvården för tidningsankor är inte bara felaktigt. Det är rejält oroande inför framtiden. Strutsbeteendet måste få ett slut.

Lund åker neråt i bästa skolkommunligan

I elva år har Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” presenterats. I år placerar sig Lunds kommun på nionde plats. Resultatet innebär att Lund för första gången sedan mätningarna började göras inte placerar sig bland de fem främsta. Förra året hamande Lund på plats fem.

Per Måsbäck från Lärarförbundet delger Lunds placering i rankningen

Vad kan det bero på? Givetvis på ett flertal faktorer. Några är dock extra tydliga. Statistiken visar att kommunen dalar bland annat när det gäller resurstilldelning och lärartäthet. Hela 45 platser sämre på lärartätheten än förra året är kommunen. Från plats 83 till plats 128. Detta om något borde väl få de flesta att inse att det är nedskärningar och utebliven kompensation för pris- och löneökningar som börjar synas i statistiken? För lärarnas del innebär minskad lärartäthet att arbetsbördan och stressen har ökat, något jag också har fått signaler om från fackligt håll. För elevernas del innebär det rimligen att kvaliteten på utbildningen och den tid som pedagogerna har att lägga på varje elev minskar.

Det går inte längre att blunda för de senaste årens nedåtgående utveckling längre. För några år sedan toppade Lund rankingen och har sedan sakta men säkert försämrats. Jag är övertygad om att personalen på förvaltningar och skolor gör sitt yttersta. Däremot ser jag detta som en följd av borgarnas skolpolitik, som år efter år ger en allt trångare kostym för verksamheten. Det är dags att vända på skutan. Vi Socialdemokrater gick idag ut med ett alternativ till en borgerlig skolpolitik.

• Ökad lärartäthet - minst 100 nya lärare under 2013

• Minskade klasstorlekar och barngrupper

• Ökade lärarlöner för att höja yrkets status

• Minskad administration och mer tid till pedagogiskt arbete

• Ökat individuellt stöd för enskilda elever

• Ett nytt resursfördelningssystem som innebär utbildning på likvärdiga villkor

En dag som en lärares skugga

Igår följde jag John Jönsson, lärare i franska och engelska under delar av hans arbetsdag på gymnasieskolan Spyken. Tanken med det var att få en bättre inblick i hur vardagen på skolan ser ut och också få det som sällan kan fås genom den ordinära kommunala handlingen – en känsla för stämning och atmosfär på skolan.

Det var lite nervöst det ska medges. Minnena från fransk- och engelsklektionerna vid min egen gymnasietid på Humanistisk linje vid Peder Skrivares skola i Varberg är ju dessutom lite diffusa. Hur var det nu man uttryckte konjunktivformer på franska? Skulle jag klara att presentera mig och förklara vad jag arbetade med eller skulle det bli obegripligt? Hur säger man kommunalråd i opposition med rotelansvar för…på franska…Hur går undervisningen till nuförtiden? Hur är arbetsmiljön?

Däremot var det en nyttig erfarenhet som jag tar med mig i det fortsatta arbetet. Och det gav mersmak – fler lärare vill jag skugga och fler skolor vill jag besöka för att få en bättre inblick i verksamheten. Min uppfattning om att en lärares vardag, om än givande, är krävande på många sätt kvarstår oförändrad. Det är ett stort ansvar som vilar på våra pedagoger – de ska vara mentorer, handledare, undervisa och de är också en vuxen förebild för de barn och ungdomar som går i våra skolor. Mängden administrativa uppgifter har ökat de senaste åren på grund av ny lagstiftning etc. Och även om exempelvis dokumentation om elevernas utveckling och behov knappast kan göras av annan än pedagogerna, måste det finnas resurser och tid till att hantera detta. Precis som det måste finnas tid för prov, rättning av prov, nationella prov och så vidare….och så vidare…
Även om Lunds gymnasieskolor håller en hög kvalitet på undervisning och ambitiösa engagerade lärare är min uppfattning att reformer och nedskärningar givetvis har satt sina spår på arbetssituation, elevantal, skollokaler etc. Några av de krav som vi lyfte i budgetförslaget förtjänar som jag ser det att dammas av och lyftas igen.

• Utökade resurser till Lunds skolor (i vårt budgetförslag för 2013 nästan 55 miljoner)

• Minska de administrativa pålagorna för kommunens lärare

• Investera i om- och nybyggnation

Stoppa nedskärningarna på Skånes Universitetssjukhus

Rikard Larsson

Krisen ligger som en våt filt över den Skånes Universitetssjukhus. I rubrik efter rubrik kan man läsa om klinikchefer som inte längre kan garantera patientsäkerheten, om kvinnor som, när de ska till att förlösas, tvingas åka till ett annat sjukhus, om patienter som inte får plats på vårdavdelningar och placeras i korridoren. Om patienter som inte får den vård de behöver på grund av att det inte finns resurser till det. Stålbadet verkar inte ha någon ände.

I går kväll var jag på medlemsmöte med Socialdemokraterna i Lund. Temat för kvällen var sjukvården, Region Skånes ekonomi och framförallt situationen på Skånes Universitetssjukhus och vi gästades av regionrådet Rikard Larsson(s).

Det är klart att vi har stora utmaningar framöver på det regionala området. Borgarnas budget går med underskott och det tillskott som regionstyrelsens moderata ordförande Pia Kinhult säger sig tillföra med deras budget kommer inte ens att räcka till kostnadsökningar och andra utgifter som man är nödd och tvungen att hantera.

Det gör givetvis att ännu ett år av nedskärningar är att vänta. Nedskärningar i verksamheter som redan är hårt tyngda av omöjliga sparbeting och ett ökat behov eftersom vi blir allt fler skåningar. Vi antog också ett uttalande om att sätta ett stopp för nedskärningarna på Skånes Universitetssjukhus, se nedan.

Stoppa nedskärningarna på Skånes Universitetssjukhus

Krisen för Skånes Universitetssjukhus är uppenbar. Klinikchefer avgår i protest eftersom patientsäkerheten inte kan garanteras (senast chefen på kvinnokliniken i Malmö). Protestgrupper bildas och möten för att peka på den skånska sjukvårdens kris arrangeras. Trots de tydliga signalerna går regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult ut och säger att det ska göras fler nedskärningar.

Situationen på universitetssjukhuset hänger delvis samman med sammanslagningen av sjukhusen i Lund och Malmö. Vi Socialdemokrater har på olika sätt kritiserat processen och ställde oss ytterst frågande inför att beslutet forcerades fram helt utan förankring vare sig hos personal eller i den politiska oppositionen. Flytten av ögonkliniken till Malmö är ett skrämmande exempel på en negativ konsekvens av sammanslagningen. Förut hade vi en av de bästa ögonklinikerna i landet och nu har den vården splittrats upp. Patienter får inte den vård de behöver och tvingas söka sig till andra landsting för att bli opererade.

Nu drabbas alltså den skånska sjukvården av ytterligare sparbeting. Antalet vårdsökande ökar medan resurserna minskar. Redan arbetstyngd personal ska jobba mer och göra mer. Situationen har blivit ohållbar och patientsäkerheten är idag i allvarlig fara. Socialstyrelsen har kopplat fem dödsfall på Skånes Universitetssjukhus under 2011 till platsbrist och underbemanning och punktbevakar nu den skånska specialistvården.

Den borgerliga majoriteten har inte förmått samla de politiska partierna för att ta fram en gemensam strategi för hur sjukvården ska utvecklas i framtiden. Den politiska ledningen är svag och ansvaret för att hantera de krympande resurserna delegeras till tjänstemän och klinikchefer. Skånes Universitetssjukhus är inte bara viktigt ur ett sjukvårdsperspektiv. Det handlar också om vilken potential som finns om man väljer att se Skånes Universitetssjukhus som en tillväxtmotor för forskning, utveckling och givetvis möjligheten att skapa fler arbetstillfällen i vår region. Denna funktion riskerar givetvis att gå förlorad om besparingar blir det som leder verksamheten framåt. För att klara volym- och kostnadsökningarna och komma till rätta medunderskott och bristande säkerhet kräver vi Socialdemokrater i Lund:

att sjukvården tillförs tillräckliga resurser
att ett stopp för fler nedskärningar införs och att tidigare nedskärningar analyseras ur ett patientsäkerhetsperspektiv
att en brett förankrad långsiktig strategi för hur framtidens högkvalitativa sjukvård ska utvecklas på Skånes Universitetssjukhus.
att den politiska ledningen så snabbt som möjligt ser till att återupprätta kvaliteten i bemötandet och behandlingen av patienterna

Inga vinster i välfärden

Igår kväll satt jag i en möteslokal full med folk och diskuterade och beslutade om de drygt hundra motioner som kommit in till Socialdemokraterna i Lund inför vårens partikongress. Motionerna spände över ett brett politiskt spektra – interna organisationsfrågor, miljöfrågor, internationella relationer, framtida pensionssystem, socialförsäkringar och en av de frågor jag tror blir den stora på partikongressen – vinst i välfärden eller inte. När det gäller vinstfrågan kom ett enigt möte fram till att det är dags att partiet kräver att verksamhet inom välfärdssektorn, såsom skola, vård och omsorg, inte ska få drivas i vinstsyfte.